Wikipedia

Oratorio della Beata Vergine del Carmine

Ej att förväxla med Beata Vergine Maria del Carmine.

Oratorio della Beata Vergine del Carmine var ett oratorium i Rom, helgat åt Vår Fru av Karmel. Oratoriet var beläget snett emot basilikan San Crisogono vid dagens Viale di Trastevere i Rione Trastevere.

Oratorio della Beata Vergine del Carmine
Kyrka
Gravyr av Giuseppe Vasi från år 1747 som visar Oratorio della Beata Vergine del Carmine längst till vänster och basilikan San Crisogono till höger.
Gravyr av Giuseppe Vasi från år 1747 som visar Oratorio della Beata Vergine del Carmine längst till vänster och basilikan San Crisogono till höger.
Land Italien Italien
Län Lazio
Ort Rom
Trossamfund Romersk-katolska kyrkan
Stift Roms stift
Plats Piazza di San Crisogono, del av dagens Viale di Trastevere
Invigd 1629
Dekonsekrerad/
Riven 		 
 - Riven 1909
Oratorio della Beata Vergine del Carmine (nummer 1144 vid den röda pilen) på Giovanni Battista Nollis karta över Rom från år 1748. Övriga avbildade kyrkobyggnader är 1143) San Crisogono, 1146) Santa Maria della Luce, 1154) Santa Bonosa och 1156) Sant'Agata in Trastevere.
Oratorio della Beata Vergine del Carmine (nummer 1144 vid den röda pilen) på Giovanni Battista Nollis karta över Rom från år 1748. Övriga avbildade kyrkobyggnader är 1143) San Crisogono, 1146) Santa Maria della Luce, 1154) Santa Bonosa och 1156) Sant'Agata in Trastevere.
Oratorio della Beata Vergine del Carmine (nummer 1144 vid den röda pilen) på Giovanni Battista Nollis karta över Rom från år 1748. Övriga avbildade kyrkobyggnader är 1143) San Crisogono, 1146) Santa Maria della Luce, 1154) Santa Bonosa och 1156) Sant'Agata in Trastevere.

Historia redigera

År 1543 grundades Arciconfraternita del Santissimo Corpo di Cristo och fick till sitt förfogande ett sidokapell i basilikan San Crisogono. Med tiden ansåg detta brödraskap att detta kapell var för litet och beslutade att uppföra ett eget oratorium i basilikans omedelbara närhet. Uppförandet av oratoriet bekostades av Scipione Borghese, brödraskapets beskyddare och kardinalpräst av San Crisogono från 1605 till 1633. Tomten, där oratoriet byggdes, fick man genom en testamentsgåva av en viss Maddalena de' Grossi. Det nya oratoriet uppfördes år 1629 efter ritningar av arkitekten Giovanni Battista Soria.[1][2]

Giovanni Antonio Bruzio (1610–1692), präst i kyrkan Santa Dorotea, författade en rad beskrivningar om Roms sakrala byggnader. Enligt Bruzio hade fasaden två våningar med pilastrar och avslutades med ett krönande pediment med ätten Borgheses vapen. Inskriptionen på fasadens fris löd:[3][4]

VEN. ARCH. SS. CORPORIS CHRISTI ET B. V. MATRIS DEI DE M. CARMELO — SCIPIO CARD. BVRGHESIVS PROTECTOR

Interiör redigera

Sex fönster gav interiören ljus och i dess tak fanns Borgheses vapen och Vår Fru av Karmels standar, målat av Angelo Ceccarelli. Högaltarmålningen utgjordes av Giovanni Battista Cortoneses Madonna del Carmine. Här fanns även målningarna Jesu födelse och Jungfru Marie himmelsfärd. I slutet av 1700-talet fördes den undergörande Madonna delle Grazie, en lågrelief i gips, från San Crisogono till oratoriet.[2][5]

Rivning redigera

År 1886 inleddes anläggandet av Viale del Re, vilken senare benämndes Viale del Lavoro och numera Viale di Trastevere, rakt genom Trastevere för att förbinda Ponte Garibaldi med Stazione di Roma Trastevere. Detta innebar rivningen av bland annat kyrkan Santa Bonosa år 1888 och år 1909 Oratorio della Beata Vergine del Carmine. I samband med rivningen av oratoriet gick bland annat gipsreliefen Madonna delle Grazie förlorad.[2][5][6]

Bilder redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Gigli 1982, s. 12–14.
  2. ^ [a b c] Lombardi 1998, s. 321.
  3. ^ Armellini 1891, s. 687.
  4. ^ Gigli 1982, s. 14.
  5. ^ [a b] Gigli 1982, s. 14–16.
  6. ^ Ausenda 2002, s. 593.

Tryckta källor redigera

  • Armellini, Mariano (1891) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Tipografia Vaticana. OCLC 9269651 
  • Ausenda, Marco (2002) (på italienska). Roma (9). Milano: Touring Club Italiano. ISBN 88-365-2541-5 
  • Gigli, Laura (1982) (på italienska). Rione XIII Trastevere. Guide rionali di Roma. "3". Roma: Fratelli Palombi Editori. OCLC 886010187 
  • Hülsen, Christian (1927) (på italienska). Le chiese di Roma nel medio evo. Firenze: Leo S. Olschki. OCLC 3696954 
  • Lombardi, Ferruccio (1993) (på italienska). Roma: chiese, conventi, chiostri: progetto per un inventario 313—1925. Roma: Edilstampa. OCLC 30727273 
  • Lombardi, Ferruccio (1998) (på italienska). Roma: le chiese scomparse: la memoria storica della città (2). Roma: Fratelli Palombi Editori. ISBN 88-7621-069-5. OCLC 41949329 
  • Scarfone, Giuseppe (1982). ”L'oratorio dell'Arciconfraternita di S. Maria del Carmine in Trastevere” (på italienska). Strenna dei Romanisti (Pomezia: Staderini) 43: sid. 491–501. ISSN 0391-7878. 

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Oratorio_della_Beata_Vergine_del_Carmine&oldid=54467930”