Omanosaura cyanura[2] är en ödleart som beskrevs av Arnold 1972. Omanosaura cyanura ingår i släktet Omanosaura och familjen lacertider.[3][4] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]

Omanosaura cyanura
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
OrdningFjällbärande kräldjur
Squamata
FamiljLacertider
Lacertidae
SläkteOmanosaura
ArtOmanosaura cyanura
Vetenskapligt namn
§ Omanosaura cyanura
Auktor(Arnold, 1972)
Synonymer
Lacerta cyanura Arnold 1972[2]
Hitta fler artiklar om djur med

Omanosaura cyanura har på ovansidan en brun färg med gråa nyanser. På undersidan är strupen samt bröstet ljusblåa och på den vita buken finns ljusblåa fläckar. Dessutom är hela svansen turkos och tungan är grå. Ungar kännetecknas av flera gulvita strimmor på ryggen.[4]

Arten förekommer i bergstrakter i Oman och i Förenade Arabemiraten. Honor lägger ägg.[4] Ödlan lever i låglandet och i bergstrakter upp till 1000 meter över havet. Den vistas vid vattendrag som tidvis torkar ut och i trädgårdar.[1]

Lokala bestånd hotas av dagbrott som bryter stenar. Hela populationen anses vara stabil. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

Källor redigera

  1. ^ [a b c] Soorae, P., Wilms, T. & Al Rasbi, K.J.M. 2012 Omanosaura cyanura . Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 2 januari 2024.
  2. ^ [a b] Arnold,E.N. (1972) Lizards with northern affinities from the mountains of Oman., Zool. Meded. (Leiden) 47: 111-128
  3. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (1 maj 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/omanosaura+cyanura/match/1. Läst 24 september 2012. 
  4. ^ [a b c] Omanosaura cyanura i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 4 mars 2018.