Gunnar Olof Johan Herrlin, född den 12 januari 1914 i Lund, död den 25 juni 1992 i Danderyd[1], var en svensk biskop. Han var son till kontraktsprosten Gunnar Herrlin.

Biskop
Olof Herrlin
Olof Herrlin.jpg
Olof Herrlin
KyrkaSvenska kyrkan

StiftVisby stift, biskop
Period19621980
FöreträdareAlgot Anderberg
EfterträdareTore Furberg

Prästvigd17 maj 1937 i Lund
Biskopsvigd28 januari 1962 av Gunnar Hultgren
Akademisk titelTeologie doktor
Född12 januari 1914
Lund
Död25 juni 1992 (78 år)

Herrlin avlade studentexamen 1932, filosofie kandidatexamen 1934, teologie kandidatexamen 1936 och teologie licentiatexamen 1940. Han förvärvade teologie doktorsgrad i Lund 1942 och filosofie doktorsgrad i Uppsala 1947, varefter han var docent i religionsfilosofi där till 1961.

Herrlin prästvigdes i Lund 1937. Han blev kyrkoadjunkt i S:t Matteus församling i Stockholm 1942, komminister där 1951 och domprost i Uppsala 1952. Han var militärpastor vid Kungliga Sjökrigsskolan 1943–1953. Efter att ha varit uppförd på biskopsförslag i Strängnäs 1955 och i Lund 1960 (även 1970) blev han biskop i Visby stift 1962.

Bland hans skrifter märks: Sensus communis (doktorsavhandling 1942), Religionsproblemet hos Thorild (doktorsavhandling 1947), Den yttersta gränsen (1955), Liturgiska perspektiv (prästmötesavhandling 1960), Herdabrev till Visby stift (1962), En alexandrinsk kvartett (1968), Det oskapade ljuset - studier i östkyrkans tänkesätt och fromhet (1980).

Han blev kommendör med stora korset av Kungliga Nordstjärneorden 1974 (kommendör av första klassen 1965; kommendör 1962; ledamot 1954).[2]

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Döda 1982–1992 i Vem är det 1993
  2. ^ Sveriges Statskalender åren efter respektive utnämning.