Olof Immanuel Carlander, född den 30 augusti 1844 i Hova socken i Skaraborgs län, död den 19 april 1899, var en svensk läkare. Han var brorson till Christofer Carlander.[1]

Biografi redigera

Carlander var son till riksdagsledamoten, prosten Teol. dr. Per Olof Carlander och Immanuella Schönherr. Han avlade studentexamen i Skara 1865, varefter han studerade vid Uppsala universitet där han avlade medicine licentiatexamen 1877. Samma år blev han praktiserande läkare i Göteborg.[2] Efter att Carlander besökt läkarkongressen i Köpenhamn år 1884 och där sett en utställning av vanföras arbeten, arbetade han för bildandet av "Föreningen för bistånd åt vanföre", vilket skedde den 18 mars 1885.[3] Carlander arbetade även som läkare vid Cellfängelset och vid Holtermanska sjukhuset i Göteborg.[4]

Carlander gifte sig 1877 med Maria Sofia Lovisa Carlsson, född 1848, död 1878. År 1879 gifte han om sig med Anna Nordwall, född 1858. I första äktenskapet föddes sonen Per Olof år 1878. I andra äktenskapet föddes barnen Christoffer (1880), Algot (1882–1882), Anna Sofia (1882), Louise Viola Immanuella (1884) och Olof Erik Richard (1886).[2]

Referenser redigera

  1. ^ Gabriel Lundgrens minne, sidan 776 i Carl Rudolf A:son Fredberg, Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag, band 1 (1919)
  2. ^ [a b] Carlander, Olof Immanuel i Elis Erlandsson, Skara högre allm. läroverks lärjungar 1 (1922–1925)
  3. ^ Gabriel Lundgrens minne, sidan 774 i Carl Rudolf A:son Fredberg, Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag, band 1 (1919)
  4. ^ Gabriel Lundgrens minne, sidan 777 i Carl Rudolf A:son Fredberg, Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag, band 1 (1919)