Oknytt
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Oknytt (främmande) är små övernaturliga väsen i skandinavisk folktro. Deras karaktär växlar, men en viss illvilja och lust till rackartyg dominerar. De sägs kunna förtvina och vanära människor om de inte får guld eller tjänster. I den svenska mytologin sägs det att man har hustomtar som hjälper en med sysslorna. Ordet "oknytt" betyder ungefär "främmande" eller "någon utifrån". I äldre dialekter, bland annat uppländska, kallas folk som inte är från den egna byn för "oknyttfolk", alltså "främmande folk".
Ett axplock: Småtroll, dvärgar, tomtegubbar, gårdstomte, pysslingar, brunnsgubbe, älvor, alver, Mara, di sma undar jordi, vittra, vättar, skogsrå, huldra, Näcken, Lindorm, myling, lyktgubbar, irrbloss, hamnskiftare, hamadryader med flera.
Bengt af Klintberg och Jan-Öjvind Swahn har rett ut begreppen i varsin bok.
Företeelsen förekommer numera även i positiv form, knytt, i Tove Janssons Vem ska trösta knyttet? och i levande rollspel.
Se ävenRedigera
Vidare läsningRedigera
- Schön, Ebbe; "Älvor, vättar och andra väsen", Rabén & Sjögren, (1986). Pocket: Prisma Bokförlag (1996-03). ISBN 91-518-2973-8
- Swahn, Jan-Öjvind; "Folksagor del 7: Ur oknyttens värld", Bra böckers folksagor, 1989.
- Klintberg, Bengt af; "Oknytt", Gidlunds, Malmö 1983
- Egerkrans, Johan; "Nordiska Väsen", B|Wahlströms 2013