Öppna huvudmenyn

Olympiska sommarspelen 1912

femte upplagan av olympiska sommarspelen vid femte olympiaden
(Omdirigerad från OS 1912)

Olympiska sommarspelen 1912, officiellt Den V olympiadens spel, var de femte moderna olympiska spelen och hölls i Stockholm i Sverige. Huvudarena var Stockholms stadion, som byggdes för ändamålet. Spelen kom att kallas för solskensolympiaden som följd av det osedvanligt soliga och varma vädret. 100-årsminnet av detta evenemang firades med ett jubileumsmarathonlopp med start i Stockholms stadion vid exakt samma tidpunkt, 14 juli 2012 klockan 13:48. Att Stockholm skulle få arrangera OS beslutades i Berlin 1909.[1]

Den V olympiadens spel
Stockholms Stadion olympiaflagga 2012.jpg
Grenar102 grenar i 15 sporter
Deltagare
Nationer28
Aktiva2 547
Män2 490
Kvinnor57
Värdskap
ArenaStockholms Olympiastadion
Invigning5 maj 1912
Spelen öppnades avKung Gustaf V av Sverige
Läste deltagarnas edEj förrän 1920
Läste funktionärernas edEj förrän 1972
Elden tändes avEj förrän 1936
Avslutning27 juli 1912

AllmäntRedigera

För åskådarna var det soliga vädret positivt, men solen och värmen fick också negativa följder. På avslutningsdagen avled den portugisiske maratonlöparen Francisco Lázaro av värmeslag, som han drabbats av under loppet.

 
Öppningsceremonin den 6 juli 1912.
 
Stockholms olympiastadion på ett officiellt vykort från olympiska sommarspelen 1912.
 
Prins Wilhelm, kronprins Gustaf Adolf och kung Gustaf V på en kunglig läktare.

Brottningstävlingarna avgjordes utomhus i Stadion vid den så kallade ståplatskurvan och förutom att det blev mycket tröttsamt ådrog sig flera av brottarna brännsår eftersom matcherna inte hade någon tidsbegränsning utan pågick ”till fall”. Den längsta matchen var semifinalen i mellanvikt A mellan en ryss, Klein, och en finländare, Asikainen. Den pågick i 11 timmar, endast med några minuters uppehåll varje halvtimme för toabesök, förfriskningar med mera. Ryssen dömdes som segrare utan att något fall inträffat, men vid finalen dagen efter var båda brottarna så uttröttade att de avstod från att möta svensken Claes Johansson, som alltså vann guldet på walk over. I mellanvikt B avbröts finalen mellan svenske Ahlgren och finske Böling efter 6 timmar och båda fick andra pris. Brottningsreglerna ändrades efter detta.

Man var allmänt belåten med reglerna under tävlingarna. Arrangörerna hade nämligen samlat in regler i olika sporter från olika länder och sammanställt dem till moderna regler, som också vid kommande internationella kongresser i stor utsträckning antogs av specialförbunden.

Medaljligan vanns enligt dåtidens poängberäkning av Sverige, vars 64 medaljer gav sammanlagt 137 medaljpoäng.[2] Efter dagens medaljligesystem, där antalet guldmedaljer räknas först, vann emellertid USA.

2,23 % av deltagarna var kvinnor. Med moderna mått kan detta tyckas lite, men andelen var högst dittills.

Sverige erbjöds också ett olympiskt vinterspel i samband med tävlingen. Detta tackade man dock nej till, till förmån för de nordiska spelen.

Spelens mest uppmärksammade tävlande var

  • Jim Thorpe från USA, som tävlade i femkamp och tiokamp och dominerade båda
  • den hawaiianske simmaren Duke Kahanamoku, som vann 100 m frisim på ett överlägset sätt och
  • den finländske löparen Hannes Kolehmainen, som satte ett nytt världsrekord på 5 000 meter med inte mindre än 25 sekunder och dessutom tog hem både 10 000 m och terränglöpningen
  • Svenske hjortskytten Oscar Swahn blev den hittills äldste OS-guldmedaljören (64 år, 257 dagar) genom lagguldet på löpande hjort
  • Greta Johansson tog guld i simhopp, damernas raka hopp. Därmed blev hon Sveriges första kvinnliga olympiska mästare
  • Shiso Kanaguri, den japanske maratonlöparen som gåtfullt försvann mitt i loppet, för att återkomma till Sverige och fullborda distansen 54 år, åtta månader, sex dagar, åtta timmar, 32 minuter och 20,3 sekunder senare.[3]

Året efter spelen uppdagades att Thorpe 1911 hade spelat i ett litet baseballag och fått en minimal ekonomisk ersättning. Han diskvalificerades för professionalism och medaljerna återsändes till Stockholm och en ny fördelning gjordes. Tiokampen fick därigenom en medaljfördelning, som blev

År 1983 tilldelades Thorpe postumt de båda guldmedaljerna varför det i den historiska statistiken finns två guldmedaljörer.

KonsttävlingarRedigera

Coubertin, en av skaparna av de olympiska spelen, hade förordat att även tävlingar i konst skulle förekomma vid de olympiska spelen. Internationella olympiska kommittén, (IOK) beslutade införa konsttävlingar vid sommarspelen i Stockholm 1912. Men Viktor Balck, ordförande i den svenska organisationskommittén och kronprins Gustaf Adolf, ordförande i Riksidrottsförbundet var tveksamma till att blanda fysiska tävlingar med konstnärliga. Till slut kom man fram till en kompromiss med tävlingar i arkitektur, skulptur, bildkonst, musik, och litteratur med en jury utsedd av IOK.[4]

Person Medalj Land Konst Projekt
Eugène Monod
Alphonse Laverriére
Guld Schweiz Arkitektur Plan för modernt stadium
Walter Winans Guld USA Skulptur En amerikansk travhäst
Giovanni Pellegrini Guld Italien Bildkonst Vintersport
Pierre de Coubertin[a] Guld Frankrike Litteratur Ode till idrotten
Riccardo Barthelemy Guld Italien Musik Olympisk triumfmarsh

JubileumsmarathonRedigera

Söndagen den 14 juli 1912 avgjordes maratonloppet, som var höjdpunkten vid de femte olympiska spelen i Stockholm. Stockholms nybyggda Olympiastadion var fullsatt till sista plats med 22 000 åskådare, trots att biljettpriserna var högre än någon annan tävlingsdag. För att fira 100 års minnet av detta evenemang anordnades ett jubileumsmarathonlopp med start i Stockholms Olympiastadion vid exakt samma tidpunkt, 14 juli 2012 klockan 13:48.

År 1912 startade 69 löpare och 35 kom i mål. I 2012 års upplaga fanns 10 510 anmälda löpare från 66 nationer. Loppet hade start och mål vid kungliga läktaren på Stadion. Det innebar att deltagarna sprang knappt 350 meter på löparbanan innan de lämnade arenan genom marathonporten mot Valhallavägen. Banan gick till Sollentuna och tillbaka. 2012 års Jubileumsmarathon följde samma bana så nära som möjligt. Tidstypisk klädsel var ett önskemål.[5]

   
Klockan 13.48 den 14 juli 1912 gick starten för det olympiska maratonloppet i Stockholm. Alexis Ahlgren från Trollhättan tog täten inne på Stadion. Till höger: Jubileumsmarathon 2012-07-14, klockan 13.50 lämnade löparna Stadion och svänger in på Valhallavägen.

SporterRedigera

MedaljfördelningRedigera

 
Minnestavla "segrare voro..." utanför huvudporten.

      Värdnation (Sverige)

Plac. Land  
Guld
 
Silver
 
Brons
Totalt antal
medaljer
1   USA 25 19 19 63
2   Sverige 24 24 17 65
3   Storbritannien 10 15 16 41
4   Finland 9 8 9 26
5   Frankrike 7 4 3 14
6   Tyskland 5 13 7 25
7   Sydafrika 4 2 0 6
8   Norge 4 1 4 9
9   Kanada 3 2 3 8
  Ungern 3 2 3 8

Deltagande nationerRedigera

Totalt deltog 28 länder i spelen. Egypten, Island, Japan, Portugal och Serbien debuterade vid dessa spel. Japan blev därmed det första asiatiska och Egypten blev det första arabiska landet att medverka i de olympiska spelen.

DokumentärerRedigera

I maj 2012 (med repris i juli 2012) visade SVT dokumentärfilmen Solskensolympiaden som skildrade sommar-OS 1912.[6]

Se ävenRedigera

KommentarerRedigera

  1. ^ Coubertin skickade in ett bidrag under pseudonym och vann grenen litteratur.

ReferenserRedigera

Externa länkarRedigera