Nypon kallas skenfrukten hos Rosa-arterna ("nyponbuskar"). Skenfrukten är vanligen röd eller orange, men vissa rosarter, till exempel pimpinellros (Rosa spinosissima), har mörklila till svarta nypon. De egentliga frukterna är små borsthåriga, stenhårda nötter som sitter inuti nyponen.[1] Öppningen i toppen på nyponet kallas stiftkanal eftersom stiften från varje fruktämne sticker ut där. En del nyponarter är bara 5 mm stora, exempelvis Rosa multiflora. Andra är 2 cm, exempelvis Rosa rugosa.

Rosa canina-nypon
Hagebutten am Strauch.JPG

Det kan finnas 1 7002 000 milligram C-vitamin per 100 gram (~2 %) torkade nypon. Som jämförelse kan sägas att en kopp nypon innehåller lika mycket C-vitamin som 35-40 apelsiner.[2] Nypon innehåller karotenoider som karoten, lutein och lykopen och är även en källa till A-vitamin.

Karotenoidhalt i några nyponsorter milligram per gram torrsubstans[3].

Nyponens köttiga väggar kan torkas sedan frukterna (vanligen kallade "fröna") rensats bort, och kan användas till nyponsoppa och nyponte örtte. Färska nypon kan användas till sylt, gelé och marmelad.

Luddet som omger fröna inuti nyponen kan användas som klipulver.

Exempel på rosarter som ger nypon är bland andra, förutom pimpinellros (Rosa spinosissima), som nämnts tidigare, vresrosen (Rosa rugosa), plommonrosen (Rosa pomifera), mandarinrosen (Rosa moyesii), samt igelkottsrosen (Rosa roxburghii).[4]

Nyponen sitter kvar även på vintern. De svartnar då, men går fortfarande att använda. Alla sorters nypon går att äta. Kolhydrathalten är ca 8 %. Nypon betraktas som en av de 14 viktigaste vildväxterna i en överlevnadssituation.[5]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ ”nypon”. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/nypon. Läst 7 februari 2017. 
  2. ^ Artikel i tidningen Pomologen, nummer 1-2008, sidan 7
  3. ^ Lijie Zhong, Doctoral Thesis Alnarp 2017
  4. ^ Artikel i tidningen Pomologen, nummer 1-2008, sidorna 14–17
  5. ^ ”Handbok Överlevnad”. Svenska armén, 1988

Externa länkarRedigera