Wikipedia

Ny Ophiuchi

Ny Ophiuchi (ν Ophiuchi , förkortat Ny Oph, ν Oph) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en stjärna belägen i den östra delen av stjärnbilden Ormbäraren. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud på 3,33[2] och är klart synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 21,6 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 151 ljusår (46 parsek) från solen.

Ny Ophiuchi (ν)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildOrmbäraren
Rektascension17t 59m 01,59191s[1]
Deklination-09° 46′ 25,0798″[1]
Skenbar magnitud ()3,332[2]
Stjärntyp
SpektraltypK0 IIIa CN-1[3]
U–B+0,873[2]
B–V+0,999[2]
Astrometri
Radialhastighet ()12,95 ± 0,41[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -9,48[1] mas/år
Dek.: -116,69[1] mas/år
Parallax ()21,64 ± 0,26[1]
Avstånd151 ± 2 lå (46,2 ± 0,6 pc)
Absolut magnitud ()-0,19[5]
Detaljer
Massa3,04[6] M☉
Radie14[4] R☉
Luminositet123[6] L☉
Temperatur4 928[6] K
Metallicitet0,02[4]
Vinkelhastighet2,1[4] km/s
Ålder330[6] miljoner år
Andra beteckningar
Sinistra, 64 Ophiuchi, BD- 09 4632, FK5 673, HD 163917, HIP 88048, HR 6698, SAO 142004.[7]

Nomenklatur redigera

För Ny Ophiuchi används ibland namnet Sinistra, vilket betyder "vänster sida" på latin.[8], även om författare som Jim Kaler rekommenderar att man inte använder detta namn, utan i stället håller sig till endast Bayer-beteckningen (Ny Ophiuchi).[9]

Egenskaper redigera

Ny Ophiuchi är en orange till röd jättestjärna av spektralklass K0 IIIa CN-1,[3] vilket anger att den har förbrukat väteförrådet i sin kärna och utvecklats bort från huvudserien. Den visar ovanligt lågt överskott av cyan för en stjärna av denna typ.[3] Den har en massa som är 3[6] gånger solens massa och en uppskattad radie som är ca 14[4] gånger större än solens. Den utsänder från dess fotosfär 123[6] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 4 930 K[6].

 
Ny Ophiuchi och en brun dvärg,Ny Ophiuchi b, som följeslagare.

Ny Ophiuchi är inte en dubbelstjärna i den meningen att det finns en gravitationsbunden följeslagare.[10] I början av 2004 upptäcktes emellertid en brun dvärg, Nu Ophiuchi b. Denna följeslagare har en massa som är minst 21,9 gånger Jupiters massa och tar 536 dygn (1,47 år) för att slutföra ett omlopp.[11] En andra brun dvärg upptäcktes 2010, som omkretsar stjärnan med en period på 3 169 dygn (8,68 år). Dessa har bekräftats under 2012.[6]

Ny Ophiuchi följer en bana genom Vintergatan på ett avstånd mellan 23  400 och 29 200 ljusår (7,2-9,0 kpc) från galaxens centrum. Som sannolik medlem av Vintergatans tunnare skiva har den en låg avvikelse i sin bana som inte går mer än 100 ljusår ovanför det galaktiska planet.[12]

Källor redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20078357
  2. ^ [a b c d] Gutierrez-Moreno, Adelina; et al. (1966), A System of photometric standards, 1, Publicaciones Universidad de Chile, Department de Astronomy, pp. 1–17, Bibcode:1966PDAUC...1....1G
  3. ^ [a b c] Morgan, W. W.; Keenan, P. C. (1973), "Spectral Classification", Annual Review of Astronomy and Astrophysics, 11 (1): 29, Bibcode:1973ARA&A..11...29M, doi:10.1146/annurev.aa.11.090173.000333
  4. ^ [a b c d e] Massarotti, Alessandro; et al. (January 2008), "Rotational and Radial Velocities for a Sample of 761 HIPPARCOS Giants and the Role of Binarity", The Astronomical Journal, 135 (1): 209–231, Bibcode:2008AJ....135..209M, doi:10.1088/0004-6256/135/1/209
  5. ^ Takeda, Yoichi; Sato, Bun'ei; Murata, Daisuke (August 2008), "Stellar parameters and elemental abundances of late-G giants", Publications of the Astronomical Society of Japan, 60 (4): 781–802, Bibcode:2008PASJ...60..781T, arXiv:0805.2434 Freely accessible, doi:10.1093/pasj/60.4.781
  6. ^ [a b c d e f g h] Sato, Bun'ei; et al. (2012). "Substellar Companions to Seven Evolved Intermediate-Mass Stars". Publications of the Astronomical Society of Japan. 64 (6). 135. Bibcode:2012PASJ...64..135S. arXiv:1207.3141 Freely accessible. doi:10.1093/pasj/64.6.135.
  7. ^ "64 Oph -- Star", SIMBAD Astronomical Object Database, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2012-02-19
  8. ^ "Sinistra"
  9. ^ Kaler, Jim. "Nu Ophiuchi". Hämtad 2017-01-03.
  10. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008). "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 389 (2): 869–879. Bibcode:2008MNRAS.389..869E. arXiv:0806.2878 Freely accessible. doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  11. ^ Mitchell, D. S.; Frink, S.; Quirrenbach, A.; Fischer, D. A.; Marcy, G. W.; Butler, R. P. (2003), "Four Substellar Companions Found Around K Giant Stars", American Astronomical Society Meeting 203, American Astronomical Society, 203: 1234, Bibcode:2003AAS...203.1703M
  12. ^ Soubiran, C.; et al. (2008), "Vertical distribution of Galactic disk stars. IV. AMR and AVR from clump giants", Astronomy and Astrophysics, 480 (1): 91–101, Bibcode:2008A&A...480...91S, arXiv:0712.1370 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20078788

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ny_Ophiuchi&oldid=48822922”