Nosferatu (film)
Nosferatu, eine Symphonie des Grauens (ty. "Nosferatu, en symfoni i skräck") är en tysk expressionistisk stum skräckfilm från år 1922 av F.W. Murnau. Han ville filmatisera Bram Stokers Dracula, men hans studio lyckades inte få rättigheterna till historien. Murnau bestämde sig för att filma sin egen version och gjorde endast smärre ändringar i handlingen. Resultatet har många likheter med Stokers berättelse. Filmen var ursprungligen totalförbjuden i Sverige[källa behövs] men har sedan dess visats på TV.
Nosferatu (Nosferatu – Eine Symphonie des Grauens) | |||||
![]() | |||||
Genre | tysk vampyrfilm skräckfilm stumfilm romanbaserad film dramafilm | ||||
---|---|---|---|---|---|
Regissör | F.W. Murnau[1] | ||||
Producent | Albin Grau | ||||
Manusförfattare | Henrik Galeen | ||||
Baserad på | Dracula av Bram Stoker | ||||
I större roller | Max Schreck Wolfgang Heinz Gustav von Wangenheim Greta Schröder Alexander Granach Georg H. Schnell John Gottowt Gustav Botz Max Nemetz Ruth Landshoff Albert Venohr Hardy von Francois Guido Herzfeld Karl Etlinger Heinrich Witte Fanny Schreck Loni Nest | ||||
Kompositör | Hans Erdmann | ||||
Fotograf | Günther Krampf Fritz Arno Wagner | ||||
Scenograf | Albin Grau | ||||
Teknisk information | |||||
Produktionsbolag | Prana Film | ||||
Distribution | Netflix | ||||
Premiär |
| ||||
Speltid | 94 minuter | ||||
Land | Tyskland Weimarrepubliken | ||||
Språk | tyska engelska[2] | ||||
Mer information | |||||
IMDb SFDb Elonet Redigera Wikidata |
HandlingRedigera
Med inflytande från producenten och produktionsdesignern, Albin Grau, etablerade filmen en av två huvudriktningar vad gäller skildrande av vampyrer på film. "Nosferatu-typen" är ett levande lik med gnagar-liknande drag (särskilt långa fingernaglar och framtänder), som associeras med råttor och smittor, och varken charmerande eller erotisk men istället motbjudande. Dess offer dör vanligtvis och förvandlas inte till vampyrer själva. Den andra, mer vanligt förekommande, typen är "Dracula-typen" (etablerad i och med Bela Lugosis version av Dracula och förevigad av Bela Lugosi och Christopher Lee), en charmig aristokrat som är skicklig på att förföra sina offer och omvandla dem till nya vampyrer.
RollistaRedigera
- Max Schreck - Greve Orlok
- Gustav von Wangenheim - Thomas Hutter
- Greta Schröder - Ellen Hutter
- Alexander Granach - Knock
- Georg H. Schnell - Redare Harding
- Ruth Landshoff - Annie
- John Gottowt - Professor Bulwer
- Gustav Botz - Professor Sievers
- Max Nemetz - Kaptenen på The Empusa
- Wolfgang Heinz - Förstestyrman på The Empusa
- Guido Herzfeld - gästgivare
- Karl Etlinger - studerande hos Bulwer
- Fanny Schreck - sjuksyster på sjukhus
Produktion och distributionRedigera
"Dracula" blev "Nosferatu" och namnen på karaktärerna ändrades, Greve Dracula ändrades till Greve Orlok. Rollen som vampyr spelades av Max Schreck. Andra huvudaktörer i filmen var Gustav von Wangenheim, Greta Schröder och Alexander Granach.
Detta blev den första filmen från produktionsbolaget Prana-Film, men också den sista eftersom de förklarade sig bankrutt efter att Bram Stokers änka, Florence Stoker, stämde dem för upphovsrättsbrott och vann. Rätten beordrade att samtliga exemplar av Nosferatu skulle förstöras, men ett antal kopior av filmen hade redan hunnit distribueras världen över. Dessa kopierades sedan i sin tur, och Nosferatu kom så småningom att anses vara en av de främsta filmatiseringarna av Stokers vampyrberättelse.
Delar av filmen som föregavs visa Transsylvanien var filmade i Slovakien (Tatrabergen, Waag). Nosferatus slott exempelvis är Orava-slottet i norra Slovakien.[4]
Murnaus Nosferatu är kulturellt allmängods i USA och kopior av filmen är vitt förekommande på video – vanligen i dåligt skick. Det finns dock bättre kopior, framställda från originalkopior av filmen, som också är allmänt tillgängliga.
Till skillnad mot vad många tycks tro betyder "nosferatu" varken "vampyr", "odöd" eller liknande. Termen kom ursprungligen från det kyrkslaviska ordet nosufur-atu, som kommer från grekiska "nosophoros". "Nosophoros" betyder "smittspridare". Dess ursprung är förståeligt med tanke på att i många europeiska nationer ansågs vampyrer vara spridare av smittor.
VersionerRedigera
År 1979 gjordes i Västtyskland en nyinspelning av Werner Herzog vid namn Nosferatu, Phantom der Nacht med Klaus Kinski som vampyren och år 2000 så spelades filmen Shadow of the Vampire in, som handlar om en påhittad historia runt inspelningen av Nosferatu.
ReferenserRedigera
- ^ filmportal.de.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Freebase Data Dumps, Google.[källa från Wikidata]
- ^ Internet Movie Database, läs online, läst: 15 oktober 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Votruba, Martin. ”Nosferatu (1922) Slovak Locations”. Slovak Studies Program. University of Pittsburgh. http://www.pitt.edu/~votruba/sstopics/movieclips/slovakianosferatulocations.html.
Externa länkarRedigera
- Nosferatu på Internet Archive (alternativ länk)
- Nosferatu på Youtube
- En jämförelse av Nosferatu DVD-releaser (engelska)
- En annan DVD-jämförelse (engelska)
- En jämförelse av de tre ledande Europeiska releaserna (engelska)
- En liknande jämförelse av de två ledande nordamerikanska releaserna (engelska)
- NosferatuMovie.com, hemsida om filmen (engelska)
- Nosferatu på Internet Movie Database (engelska)