Öppna huvudmenyn

Nordkalk är ett finländskt kalkindustriföretag, med tillverkning av kalkstenbaserade produkter och verksamhet i nio länder på över trettio orter. Nordkalks produkter används bland annat inom pappers-, stål- och byggmaterialindustrin samt för miljövård och lantbruk.

Nordkalk Oy Ab
TypAktiebolag
HuvudkontorPargas, Finland Finland
NyckelpersonerPaul Gustavsson
Vd
BranschMineralindustri
Antal anställdaOmkring 1.000
Historia
Grundat1991
Avknoppat frånPartek
Ekonomi
Omsättning300 miljoner Euro (2018)
Struktur
ModerbolagRettig Group, Finland
Övrigt
Webbplatswww.nordkalk.com[1]
Kalkbrytning i Lojo i Finland
Nordkalks anläggning i Storugns på Gotland

HistorikRedigera

Kalksten har brutits i Pargas i Finland från 1600-talet, möjligen redan på 1300-talet. År 1898 grundades Pargas Kalkbergs Aktiebolag, som senare blev Partek, vilken länge var den ledande cementtillverkaren i Finland. I början av 1980-talet införlivades den största kalkstensfyndigheten i Norden, StorugnsGotland, genom grundandet av ett joint ventureföretag med Euroc Mineral. Bolagiseringen av kalkverksamheten genomfördes i augusti 1991, då Nordkalk Oy Ab grundades. Genom företagsförvärv uppnådde Parteks dotterbolag Nordkalk en ledande position i både Finland och Sverige. År 2002 köpte NK-Holding hela aktiestocken i Nordkalk Oyj Abp och 2004 införlivades Nordkalk Oyj Abp in i NK-Holding Oy Ab. Samtidigt ändrades NK-Holdings namn till Nordkalk Oyj Abp. I augusti 2010 köpte Rettig Group hela aktiestocken i Nordkalk, vilket därmed blev ett helägt dotterföretag inom Rettig-koncernen.

Kontroversen på GotlandRedigera

Huvudartikel: Ojnareskogen

Under sommaren 2012 fick företaget stor medial uppmärksamhet efter att ha sökt tillstånd för att öppna en ny kalktäkt i Bunge Ducker på norra Gotland. Den nya kalktäkten ligger mitt i ett område föreslaget att bli nationalpark (Ojnareskogen och Bästeträsk) och det fanns frågetecken om hur hydrologin på norra Gotland skulle påverkas. Förslaget mötte stor kritik från miljö- och naturskyddsorganisationer, en stor del av lokalbefolkningen, samt från Naturvårdsverket, bland annat genom demonstrationer, aktioner och namninsamlingar. På grund av att det var ett komplicerat fall blev det flera turer i mark- och miljödomstolarna. 31 augusti 2015 beslutade regeringen att området skulle bli ett Natura 2000-område. Högsta förvaltningsdomstolen beslutade i oktober 2016 att regeringens beslut inte skulle träda ikraft förrän rättsprocessen var avslutad. 2017 meddelade dock Högsta förvaltningsdomstolen att regeringens beslut att utvidga Natura 2000-området att innefatta Ojnareskogen var riktigt.[1] I september 2018 meddelade Mark- och miljööverdomstolen att den inte ger Nordkalk tillstånd att bryta kalk i området efter en ny prövning.[2] I april 2019 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen att den inte ger prövningstillstånd för Nordkalks överklagan och därmed var rättsprocessen slut. [3] I september 2019 kom beskedet att Nordkalk inte kommer att ta processen vidare till Europadomstolen och att planerna på brytning av kalksten i området läggs ner.[4]

Olycka i LuleåRedigera

Klockan 23.30 den 1 november 2011 skedde en allvarlig olycka på Nordkalks anläggning på SSAB-området i Luleå. Två personer, som var inhyrda av entreprenörer, skadades svårt under arbetet, varav en avled senare.[5] En arbetsledare dömdes för arbetsmiljöbrott och Nordkalk fick en företagsbot på tre miljoner kronor. [6]

ProdukterRedigera

Nordkalks produktgrupper är:

Produktionsställen i FinlandRedigera

Produktionsställen i SverigeRedigera

  • Storugns (Klinthagentäkten, kalkugn, hamn)
  • Köping (kalktäkt, kalkugn, anläggning för malning och släckning)
  • Ignaberga (kalktäkt, malning)
  • Orsa (kalktäkt. malning)
  • Uddagården, norr om Falköping (kalktäkt, malning)

Produktionsställen i EstlandRedigera

Produktionsställen i PolenRedigera

  • Miedzianka, nära Kielce (kalktäkt, malning)
  • Slawno (kalktäkt, malning)
  • Wolica (kalktäkt, malning)

KällorRedigera

Externa länkarRedigera