Nordenfelt (Nordenfeldt) är en adelsätt som tidigare hette Norijn. In

Nordenfelt
UrsprungNora, Västmanland
Sverige Sverige
StamfarJohan Olofsson Norijn
SätesgårdBjörneborgs bruk
Adlad28 september 1719
22 mars 1720
SynonymNordenfeldt
Nordenswerd
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1720
1723
GradAdlig ätt nr 1662
Länk URLSida på riddarhuset.se

om ätten ägdes i flera generationer Björneborgs bruk i nuvarande Kristinehamns kommun.

Stamfadern Johan Olofsson Norijn (1651–1695) var bergsfogde i Lekebergs och Karlskoga bergslager och köpte kort före sin död säteriet Frösvidal i Närke med tillhörande hamrar. Norijn var gift med Anna Grubb (1658–1732), dotter till bergsfogden Jöns Eriksson Grubb och Anna Persdotter Helsingia. De hade tre söner: Johan, Olof och Niclas.

Den äldste sonen, Johan Norijn (1676–1725), efterträdde sin far som bergsfogde, fick överkommissaries titel och övertog Frösvidals bruk, där han bland annat inrättade ett ammunitionsgjuteri, vilket försåg armén med bomber, granater och styckekulor. Han adlades 1719 med namnet Nordenfeldt (nr 1662). Han var gift med Catharina Elisabeth Petre, dotter till borgmästaren i Arboga Welam Petre och Margareta Höijer.

Sonen Olof Norijn (1677–1722) var bergsfogde i Värmlands bergslag och brukspatron på Mölnbacka i Värmland. På brodern Johans begären adopterades han på dennes adliga ätt 1720. Han var först gift med en syster till Catharina Elisabeth Petre men hon dog kort därefter (1710). Han var sedan gift med Constantia Fehman (1698–1766), som år 1715 födde sonen Johan (i Elgenstiernas Ättartavlor anges felaktigt att denne Johan var född i Olof Nordenfeldts första äktenskap). Constantia Fehman gifte om sig med överstelöjtnanten Michael Törne, adlad von Törne, hos vilka nämnde Johan växte upp.

Den tredje sonen Niclas Norijn (1684–1762) deltog som officer vid slaget vid Poltava 1709, var i rysk fångenskap till 1722, fick ett par år efter hemkomsten överstelöjtnants avsked och adlades 1727 med namnet Nordenswerd. Genom gifte med Anna Ekebohm (1695–1747) blev han ägare till Björneborgs bruk och Bro gård i Kristinehamn. Barnlös utsåg han ovannämnde brorson Johan Nordenfeldt till sin universalarvinge.

Den 31 december 2013 var 117 personer med namnet Nordenfelt bosatta i Sverige. Det fanns vid denna tid ingen i Sverige med stavningen Nordenfeldt.[1]

Personer med efternamnet Nordenfelt eller NordenfeldtRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Namnsök, Statistiska centralbyrån
  • Elgenstierna, Gustaf, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, V (1930)
  • Dahlgren, Lotten, Nordenfeldtarna på Björneborg. En värmländsk släkthistoria (1922)
  • Sahlin, Olle, Nordenfeltska rötter (utgiven på uppdrag av Nordenfeltska släktföreningen, 2008)