Niviventer coninga
Niviventer coninga[2] är en däggdjursart som först beskrevs av Swinhoe 1864. Niviventer coninga ingår i släktet Niviventer och familjen råttdjur.[3][4] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]
| Niviventer coninga Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Familj | Råttdjur Muridae |
| Släkte | Niviventer |
| Art | Niviventer coninga |
| Vetenskapligt namn | |
| § Niviventer coninga | |
| Auktor | (Swinhoe, 1864) |
| Synonymer | |
| Niviventer coxingi | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Utseende
redigeraJämförd med Niviventer culturatus som likaså lever på Taiwan har arten en rödbrun päls och ett större kranium.[5] Detta råttdjur blir 14 till 20,5 cm lång (huvud och bål), har en 17 till 26 cm lång svans och väger 108 till 176 g. Bakfötterna är 3,0 till 3,7 cm lång och öronen är 2,2 till 2,9 cm stora.[6] I den mjuka pälsen är taggar inblandade som inte är helt styva. På ovansidan kan inslag av gult förekomma och gränsen mot den krämfärgade undersidan är tydlig. Bakfötterna har en tvärgående brun strimma på toppen framför de vita tårna. Svansen är uppdelad i en brun ovansida och en synlig ljusare undersida. Arten har fem fingrar vid framtassen och fem tår vid bakfoten som är utrustade med korta klor. Lilltån är påfallande liten. Honans fyra par spenar är jämnt fördelade på undersidan. Niviventer coninga har en diploid kromosomuppsättning med 46 kromosomer (2n=46).[6]
Utbredning
redigeraArten förekommer endemisk på Taiwan. Den lever i låglandet och i bergstrakter upp till 2000 meter över havet. Habitatet utgörs av skogar och av angränsande landskap, bland annat buskskogar. Honan föder två eller tre ungar per kull.[1]
Ekologi
redigeraNiviventer coninga är nattaktiv och efter 2 till 3 timmar tar den ofta en paus. Vid gryningen söks en viloplats i en buske där individen gömmer sig hela dagen. Födan utgörs främst av frön, frukter och örter som kompletteras med några leddjur. Honor kan para sig under alla årstider men under senare delen av den torra perioden föds få ungar på grund av födobrist. Ungar som föds under sommaren blir efter ungefär 5,5 månader könsmogna och ungar som föds under vintern efter cirka 9 månader. Många exemplar dör innan.[6]
Bevarandestatus
redigeraLandskapsförändringar påverkar Niviventer coninga måttlig så att den blir mer sällsynt. Allmänt är arten vanligt förekommande och i utbredningsområdet inrättades en nationalpark. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Källor
redigera- ^ [a b c] Johnston, C. & Smith, A.T. 2016 Niviventer coninga . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 6 juni 2020.
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Niviventer coninga
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (28 oktober 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/niviventer+coxingi/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ Andrew T. Smith et al. (2010). ”Niviventer”. A Guide to the Mammals of China. Princeton NY: Princeton University Press. sid. 265. ISBN 978-0-691-09984-2
- ^ [a b c] Wilson, Lacher Jr. & Mittermeier, red (2017). ”Niviventer coninga”. Handbook of the Mammals of the World. "7 - Rodents II". Barcelona: Lynx Edicions. sid. 822. ISBN 978-84-16728-04-6