Nils Gripenhielm

svensk politiker, ämbetsman, landshövding och lantmarsalk

Nils Gripenhielm, född 1653, död april 1706 i Falun, var en svensk politiker och ämbetsman, landshövding, talman för adeln i Sveriges riksdag med mera.

Nils Gripenhielm
Född1653[1][2]
Dödapril 1706[2]
Falun[2], Sverige
Medborgare iSverige[3]
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningÄmbetsman
Befattning
Lagman i Östergötlands lagsaga (1682–1686)
Landshövding i Dalarnas län (1692–1706)
Lantmarskalk
Riksdagen 1697 (1697–1697)
BarnAxel Johan Gripenhielm (f. 1686)[2]
FöräldrarEmund Gripenhielm[2]
Barbro Clo
SläktingarJohan Gripenhielm (syskon)
Carl Gripenhielm (syskon)
Edmund Gripenhielm (syskon)
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Gripenhielm var son till riksrådet Emund Gripenhielm och Barbro Lenaea Clo, dotter till ärkebiskop Johannes Canuti Lenaeus. Under faderns tid som lärare till kronprins Karl, upptogs några jämnåriga gossar som studiekamrater. Dessa kallades studerpager och till dem hörde Gripenhielm. Han fullföljde senare sina studier i Uppsala och genom utrikes resor och utnämndes 1674 till hovråd. 1676 blev han som direktör för Kungliga biblioteket. Därefter blev han lagman över Öland, Östergötland och Uppland. 1692 utnämndes han till landshövding i Kopparbergs län. 1697 var Gripenhielm lantmarskalk vid riksdagen, då Karl XII med upphävande av sin faders testamente uppmanades att själv åta sig rikets styre. Gripenhielm utnämndes 1706 till kungligt råd och president över Bergskollegium, men avled innan han hann tillträda posten.

Egendom

redigera

Gripenhielm ägde Örneholm i Kexholms län, Espeholt, Zimmershof, Skediga och Söderby.[4]

Gripenhielm var från 1680 gift med Maria Elisabeth Bonde, dotter till riksrådet Gustaf Bonde och Anna Christina Persdotter Natt och Dag. Makarna hade barnen:

Se även

redigera

Bibliografi

redigera

Källor

redigera
  1. ^ Nils Gripenhielm, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 13218.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 3, 1927, s. 138, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 26 mars 2018, Libris-URI: 1zcfhjkk0m032fv, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Elgenstierna Gustaf, red (1927). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 3 Gadde-Höökenberg. Stockholm: Norstedt. sid. 138. Libris 10076750. https://runeberg.org/elgenst/3/0154.html