Nicolas de Largillière, född 20 oktober 1656 i Paris, död 20 mars 1746 i Paris, var en fransk konstnär.

Nicolas de Largillière
Självporträtt av Nicolas de Largillière från 1707
Född10 oktober 1656 (g.s.)[1][2][3]
Paris[1][2]
Död20 mars 1746[4][5][6] ​eller ​30 mars 1746[7]
Paris[1][2]
Medborgare iFrankrike[8]
SysselsättningMålare[9][10][11], ritare[11], porträttkonstnär[10], bildkonstnär[12]
MakaMarguerite Elisabeth Forest
BarnMarguerite Elisabeth de Largillierre (f. 1701)
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Fadern, som var köpman, tog honom till Antwerpen då han var tre år gammal, och som pojke tillbringade han även nästan två år i London. Försöket att få honom intresserad av affärer misslyckades och han började, efter att ha återvänt till Antwerpen, i Antoine Goubeaus studio, men slutade då han var arton för att söka sin lycka i England, där han blev vän med Peter Lely, som under fyra år anställde honom vid Windsor.

Hans förmåga väckte Karl II:s intresse, som ville anställa honom, men Largillierreskrämdes av ilskan mot katoliker som utlösts av Rye House-komplotten, så han reste till Paris, där han mottogs väl av Charles Le Brun och Cornelis van der Meulen. Trots sin flamländska utbildning fick han ett gott rykte.

Largillierre kom i Paris att vid sidan av Hyacinthe Rigaud bli sin tids mest anlitade porträttmålare. Därutöver har han utfört en mängd religiösa och historiska bilder samt nature morte. År 1705 blev han professor vid Franska konstakademien. Förutom i Paris och London finns målningar av Largillierre i Bremen (Largillierre och hans familj), på Frederiksborg (porträtt av Otte Skeel). På Nationalmuseum[13] finns porträtt av Erik Sparre af Sundby och hans hustru Christina Beata Lilje.[14]

Referenser

redigera
  1. ^ [a b c] läs online, doi.org .[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] läs online, en.isabart.org .[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.museabrugge.be , läst: 24 maj 2024, ”1656-10-10”.[källa från Wikidata]
  4. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ Nicolas de Largillière, Benezit Dictionary of Artists (på engelska), Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00104645, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6db8t90, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.museabrugge.be , läst: 24 maj 2024, ”1746-03-30”.[källa från Wikidata]
  8. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 25 februari 2016.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, Encyclopædia Britannica .[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 59418, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b] läs online, vocab.getty.edu .[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, www.museabrugge.be , läst: 24 maj 2024.[källa från Wikidata]
  13. ^ Nationalmuseum
  14. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 957–958 

Externa länkar

redigera