Nicolaas Govert de Bruijn

Nicolaas Govert de Bruijn
	Nicolaas Govert de Bruijn
	Nicolaas Govert de Bruijn, 1960.
Född	Nicolaas Govert de Bruijn; 9 juli 1918; Haag
Död	17 februari 2012 (93 år); Nuenen, Nederländerna
Medborgare i	Konungariket Nederländerna
Utbildad vid	Universitetet i Leiden, 1941; Vrije Universiteit Amsterdam, filosofie doktor, 1943
Sysselsättning	Matematiker, universitetslärare, datavetare
Arbetsgivare	Delfts tekniska universitet (1939–1944); Philips Natuurkundig Laboratorium (1944–1946); Delfts tekniska universitet (1946–1952); Amsterdams universitet (1952–1960); Eindhovens teknologiska universitet (1960–1984)
Noterbara verk	De Bruijn-graf, De Bruijn-sekvens, De Bruijn–Newman-konstant och BEST-teoremet
Barn	Judith de Bruijn (f. 1963)
Utmärkelser
	Riddare i Nederländska Lejonorden (1981)
	Redigera Wikidata

Nicolaas Govert (Dick) de Bruijn,^[9] född den 9 juli 1918 i Haag, Nederländerna, död den 17 februari 2012 i Nuenen, var en holländsk matematiker. Vid sin död var han professor emeritus i matematik vid Technische Universiteit Eindhoven och främst känd för sina många bidrag inom analys, talteori, kombinatorik och logik.^[10]

Biografi

De Bruijn gick i grundskolan i Haag mellan 1924 och 1930 och gymnasiet fram till 1934. Han började studera matematik vid Leiden University 1936 men hans studier avbröts av andra världskrigets utbrott 1939. Han blev assistent på heltid vid matematiska institutionen vid Teknologiska universitetet i Delft i september 1939 medan han samtidigt fortsatte sina studier.^[11] Han avslutade sin grundutbildning vid universitetet i Leiden 1941 och avlade doktorsexamen 1943 vid Vrije Universiteit Amsterdam med avhandlingen "Over modulaire vormen van meer veranderlijken" framställd under handledning av Jurjen Ferdinand Koksma.^[12]

Från juni 1944 var han en konsulterande forskare vid Philips Research Laboratories i Eindhoven.

de Bruijn gifte sig med Elizabeth de Groot den 30 augusti 1944. Paret fick fyra barn: Jorina Aleida (född den 19 januari 1947), Frans Willem (född 13 april 1948), Elisabeth (född 24 november 1950) och Judith Elizabeth (född 31 mars 1963).^[11]

De Bruijn började sin akademiska karriär vid Amsterdams universitet, där han var professor i matematik från 1952 till 1960. År 1960 flyttade han till tekniska universitetet Eindhoven där han var professor i matematik fram till sin pensionering 1984.^[10]

År 1957 utsågs han till ledamot av Royal Netherlands Academy of Arts and Sciences.^[13] Han adlades med Orden av det nederländska lejonet.

Vetenskapligt arbete

De Bruijn täckte många områden av matematik. Han är särskilt känd för:

upptäckten av de Bruijn-sekvensen,
att upptäcka en algebraisk teori för Penrosetesselation och, mer allmänt, att upptäcka "projektionen" och "multigrid"-metoder för att konstruera quasiperiodiska tilings,^[14]^[15]
de Bruijn–Newman-konstanten,
de Bruijn–Erdős-satsen, i grafteori,
en annan sats med samma namn: De Bruijn–Erdős-satsen, i infallsgeometri,
BEST-satsen i grafteori, och
De Bruijn index.

Han skrev en av standardböckerna i avancerad asymptotisk analys (De Bruijn, 1958). I slutet av sextiotalet utvecklade han automatspråket för att representera matematiska bevis, så att de kunde verifieras automatiskt (automatiserad satskontroll). Strax före sin död hade han arbetat med modeller för den mänskliga hjärnan.

Bibliografi (urval)

Böcker:

1943. Over modulaire vormen van meer veranderlijken
1958. Asymptotic Methods in Analysis, North-Holland, Amsterdam.

Artiklar:

de Bruijn, Nicolaas Govert. "A combinatorial problem", 1946. In Proceedings of the Section of Sciences, Vol. 49, No. 7, pp. 758–764. Koninklijke Nederlandse Akademie v. Wetenschappen.
de Bruijn, Nicolaas Govert. "The mathematical language AUTOMATH, its usage, and some of its extensions." Symposium on automatic demonstration. Springer Berlin Heidelberg, 1970.
de Bruijn, Nicolaas Govert. "Lambda calculus notation with nameless dummies, a tool for automatic formula manipulation, with application to the Church-Rosser theorem." Indagationes Mathematicae (Proceedings). Vol. 75. No. 5. North-Holland, 1972.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Nicolaas Govert de Bruijn, 13 november 2021.

J J O'Connor, E F Robertson, Nicolaas Govert de Bruijn, MacTutor History of Mathematics archive, Saint Andrews universitet.

Noter

^ [a b c d e f g h] MacTutor History of Mathematics archive.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] KNAW historisk medlemslista, KNAW-nummer: PE00005777, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] album academicum, läs online, läst: 8 juli 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Amsterdams universitets Album Academicum-ID: id001397, läst: 9 september 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ Korteweg-de Vries Institute for Mathematics (på tyska), läs online, läst: 12 augusti 2012.^{[källa från Wikidata]}
^ Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] dataset Library TU Delft, 19 april 2017, läst: 20 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ Album Academicum, Amsterdams universitets Album Academicum-ID: id001397, läst: 15 september 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ In isolation, Govert is pronounced [ˈɣoːvərt].
^ [a b] Nicolaas Govert de Bruijn's obituary Arkiverad 25 april 2013 hämtat från the Wayback Machine. Arkiverad 2013-04-25 2012
^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive: Nicolaas Govert de Bruijn. Arkiverad
^ Nicolaas Govert de Bruijn på Mathematics Genealogy Project
^ ”Nicolaas Govert de Bruijn (1918–2012)” (på nederländska). Royal Netherlands Academy of Arts and Sciences. http://www.dwc.knaw.nl/biografie/pmknaw/?pagetype=authorDetail&aId=PE00005777. Läst 17 juli 2015.
^ de Bruijn, N.G. (1981). ”Algebraic theory of Penrose's non-periodic tilings of the plane. I”. Indagationes Mathematicae (Proceedings) 84: sid. 39–52. doi:10.1016/1385-7258(81)90016-0.
^ de Bruijn, N.G. (1981). ”Algebraic theory of Penrose's non-periodic tilings of the plane. II”. Indagationes Mathematicae (Proceedings) 84: sid. 53–66. doi:10.1016/1385-7258(81)90017-2.

Se även

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Nicolaas Govert de Bruijn.
Nicolaas Govert de Bruijn's obituary
Bruijn N.G. de at win.tue.nl (in Dutch)

[6ddba9745c61aed5f408b43b8b430b317e2f26a4-1] [a b c d e f g h] MacTutor History of Mathematics archive.^{[källa från Wikidata]}

[f0a0b89d311bace8c9f818c8ac547458937e7970-2] [a b] KNAW historisk medlemslista, KNAW-nummer: PE00005777, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[8d1642e85c3de40c2dad416f04cb164a1adab9e4-3] [a b c d] album academicum, läs online, läst: 8 juli 2019.^{[källa från Wikidata]}

[329613f008762d2b329851d3188357e6b9c1f43f-4] [a b] Amsterdams universitets Album Academicum-ID: id001397, läst: 9 september 2019.^{[källa från Wikidata]}

[f1ec8891a3295eadb5a4cfc892dff7f57516f0e4-5] Korteweg-de Vries Institute for Mathematics (på tyska), läs online, läst: 12 augusti 2012.^{[källa från Wikidata]}

[d37a1568cd970bec95bc3c12b1364b2bc36512b0-6] Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015.^{[källa från Wikidata]}

[1d1f9d663e196643236ed8960f6ec77830731d04-7] [a b] dataset Library TU Delft, 19 april 2017, läst: 20 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}

[b90152fbf614fb02358ca214bc431b8c38c835cd-8] Album Academicum, Amsterdams universitets Album Academicum-ID: id001397, läst: 15 september 2019.^{[källa från Wikidata]}

[9] In isolation, Govert is pronounced [ˈɣoːvərt].

[UVA_2012-10] [a b] Nicolaas Govert de Bruijn's obituary Arkiverad 25 april 2013 hämtat från the Wayback Machine. Arkiverad 2013-04-25 2012

[MacTutor-11] [a b] MacTutor History of Mathematics archive: Nicolaas Govert de Bruijn. Arkiverad

[MG-12] Nicolaas Govert de Bruijn på Mathematics Genealogy Project

[13] ”Nicolaas Govert de Bruijn (1918–2012)” (på nederländska). Royal Netherlands Academy of Arts and Sciences. http://www.dwc.knaw.nl/biografie/pmknaw/?pagetype=authorDetail&aId=PE00005777. Läst 17 juli 2015.

[14] Bruijn, N.G. (1981). ”Algebraic theory of Penrose's non-periodic tilings of the plane. I”. Indagationes Mathematicae (Proceedings) 84: sid. 39–52. doi:10.1016/1385-7258(81)90016-0.

[15] Bruijn, N.G. (1981). ”Algebraic theory of Penrose's non-periodic tilings of the plane. II”. Indagationes Mathematicae (Proceedings) 84: sid. 53–66. doi:10.1016/1385-7258(81)90017-2.

[9]

[10]

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]