Noteć, tyska Netze, är en flod i Kujavien-Pommerns vojvodskap, Storpolens vojvodskap och Lubusz vojvodskap i norra Polen.[2] Floden är 391 km lång och den viktigaste bifloden till Warta. Den tillhör Oders avrinningsområde.[1]

Noteć
Tyska: Netze
Flod
Noteć mynnar i Warta vid Santok
Noteć mynnar i Warta vid Santok
Land Polen Polen
Regioner Kujavien-Pommerns vojvodskap, Storpolens vojvodskap, Lubusz vojvodskap
Bifloder
 - höger Gwda, Drawa
Stad Inowrocław
Källa
 - läge söder om Chodecz, Kujavien-Pommerns vojvodskap
 - koordinater 52°22′29″N 19°0′25″Ö / 52.37472°N 19.00694°Ö / 52.37472; 19.00694
Mynning Warta
 - läge Santok, Lubusz vojvodskap
 - koordinater 52°44′8″N 15°24′23″Ö / 52.73556°N 15.40639°Ö / 52.73556; 15.40639
Längd 391 km
Flodbäcken 17 302[1] km²
Vattenföring
 - medel 76,6[1] /s
Geonames 3090816
Polens floder (tyska namn). Noteć (Netze) syns söder om Bydgoszcz
Polens floder (tyska namn). Noteć (Netze) syns söder om Bydgoszcz
Polens floder (tyska namn). Noteć (Netze) syns söder om Bydgoszcz

Genom Bydgoszczkanalen står floden i förbindelse med Wisła.[3]

Den största stad som floden flyter igenom är Inowrocław. Floden passerar även småstäderna Kruszwica, Pakość, Barcin, Łabiszyn, Nakło nad Notecią, Ujście, Czarnków, Wieleń och Drezdenko.

Historik redigera

Nedanför Drawas inflöde vid nuvarande Krzyż Wielkopolski, omgavs floden länge av en svårgenomtränglig sumpmark som kallades Netzebruch. De viktiga övergångarna vid Santok och Drezdenko befästes. Efter sjuåriga kriget dränerades området och under åren 1763-1788 flyttade många nybyggare in.[4]

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Statistisk Årsbok för Polen 2017, Główny Urząd Statystyczny, p. 85-86
  2. ^ Netze, Meyers Grosses Taschenlexikon, 1992
  3. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 984 
  4. ^ Katalog till utställningen Berlin-Brandenburg im Kartenbild (Berlin 2000 - Potsdam 2001), Von der Gemarkungskarte zur Landesaufnahme, Kap.3.2, Sid 11f Arkiverad 23 februari 2005 hämtat från the Wayback Machine. Professor Wolfgang Scharfe, FU Berlin

Externa länkar redigera