Nara, Nara

staden Japan, huvudstaden i Nara Prefecture
Den här artikeln handlar om staden Nara. För den historiska perioden, se Naraperioden.

Nara (japanska: 奈良市?, Nara-shi ) är residensstad i Nara prefektur, Japan. Staden var Japans huvudstad, under namnet Heijo-kyō från år 710[2] innan den flyttades till närliggande Kyoto (Heian-kyō).

Nara
(奈良市)
Stad
Emblem of Nara, Nara.svg
Symbol för Nara
Land Japan Japan
Region Kansai
Prefektur Nara
Ö Honshū
Koordinater 34°41′N 135°48′Ö / 34.683°N 135.800°Ö / 34.683; 135.800
Area 276,94 km²[1]
Folkmängd 360 439 (1 okt 2015)[1]
Befolkningstäthet 1 302 invånare/km²
Borgmästare Motonobu Nakagawa (partilös)
GeoNames 1855604
Naras läge i Japan
Red pog.svg
Naras läge i Japan
Nara stads läge i prefekturen Nara
Nara stads läge i prefekturen Nara
Webbplats: http://www.city.nara.nara.jp

Idag är Nara ett populärt turistmål. Varje dag flockas skolklasser från landets alla hörn för att lära sig om landets historia och besöka de många tempel som finns spridda kring staden. Åtta tempel är upptagna på Unescos världsarvslista (Historiska monument i forntida Nara). Populärast är området kring stadsparken, där världens f.d. största träbyggnad finns (numera påstås att Metropol Parasol i Sevilla i Spanien är störst[3]) i form av ett tempel. Parken och staden är även känd för sina frigående hjortar.

När han-systemet övergavs och prefekturer infördes 1871 blev Nara residens för den bildade prefekturen Nara. Den upplöstes 1876 då Nara kom att tillhöra prefekturen Osaka för att återbildas 1887 med Nara som residensort. Status som stad fick Nara dock först 1898.[4] Sedan dess har stadens område mångdubblats genom att omgivande byar och köpingar konglomerats till staden:[5]

  • 1923 Saho
  • 1939 Toichi och Byakugouji
  • 1940 Miato
  • 1951 Daianji, Toichi och Heijo
  • 1955 Tatsuichi, Meiji, Gokadani, Obitoke, Tomio och Fushimi
  • 1957 Tawara, Yagyu, Oyagyu, Higashi-sato och Sagawa
  • 2005 Tsukigase och Tsuge

Nara har sedan 2002[6] status som kärnstad (japanska: 中核市?, Chūkakushi ) enligt lagen om lokalt självstyre.[7]


BilderRedigera

KällorRedigera