Öppna huvudmenyn

Skogshoppmusen (Napaeozapus insignis) är en gnagare i familjen springråttor som förekommer i Nordamerika. Den är enda arten i sitt släkte.[2]

Skogshoppmus
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Woodland jumping mouse.jpg
Napaeozapus insignis
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningGnagare
Rodentia
ÖverfamiljRåttartade gnagare
Myomorpha
FamiljSpringråttor
Dipodidae
SläkteNapaeozapus
Preble, 1899
ArtSkogshoppmus
N. insignis
Vetenskapligt namn
§ Napaeozapus insignis
Auktor(Miller, 1891)
Utbredning
Distribution of Napaeozapus insignis.png
Olika färg för underarterna
Hitta fler artiklar om djur med

Släktnamnet i det vetenskapliga namnet är bildat av de grekiska orden napaios (från skogbevuxna slätter), za (mycket) och pous (fot). Artepitet är latin för iögonfallande.[3]

Innehåll

UtseendeRedigera

Arten påminner om en vanlig husmus med långa bakfötter. Den når en kroppslängd (huvud och bål) av 8 till 10 cm, en svanslängd av 11 till 16 cm och en vikt mellan 17 och 26 gram. Före vinterdvalan kan den vara tyngre eftersom den samlat på sig fett i kroppen. Pälsen är på ryggen brun till svart, vid sidorna orange och på buken vitaktig. Även svansens färg är uppdelad i en brun ovansida och en vit undersida. Svansen har en vit tofs. I motsats till hoppmöss av släktet Zapus har skogshoppmusen bara tre kindtänder (premolarer och molarer) per käkhalva.[4]

Utbredning och habitatRedigera

Skogshoppmusens utbredningsområde sträcker sig från centrala och östra Kanada till delstaten Georgia i USA. Den vistas i tempererade skogar med tät undervegetation, ofta nära träskmarker eller vattendrag.[1][4]

EkologiRedigera

Boet ligger i täta buskar eller i underjordiska hålor. Skogshoppmusen gräver antingen boet själv eller övertar det efter andra djur. Nästet består av torra blad och gräs och är nästan klotrunt. Djuret rör sig vanligen långsamt men kan ibland hoppa så långt som 60 till 90 cm och mellan 30 och 60 cm högt, i undantagsfall upp till 180 cm högt. Födan utgörs främst av svampar, frön och andra växtdelar som frukter och nötter samt av insekter. Arten är aktiv från sen kväll till tidig morgon, främst under natten. Skogshoppmusen går i oktober i ide (ibland redan i september) och lämnar boet i april eller maj. Under vinterdvalan tappar de cirka 30 procent av kroppsvikten.[4]

Varje individ lever huvudsakligen ensam men reviren överlappar varandra och de är inte aggressiva mot varandra. Parningen sker mellan maj och september, oftast i juni eller augusti. I sydliga trakter kan honor ha två kullar per år. Efter ungefär 23 dagars dräktighet föds två till sju nakna och blinda ungar. De öppnar ögonen efter cirka 26 dagar och åtta dagar senare slutar honan med digivning. I naturen lever skogshoppmusen två till tre år, i undantagsfall så länge som fyra år.[4]

Beståndet anses vara stabilt och IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Linzey, A.V. & Hammerson, G. 2011 Napaeozapus insignis Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.4. <www.iucnredlist.org>. Läst 6 juni 2012.
  2. ^ Wilson & Reeder, red (2005). Napaeozapus (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4 
  3. ^ Stangl, Christiansen & Galbraith (1993) Napaeozapus insignis, Abbreviated guide to pronunciation and etymology of scientific names for North American land mammals north of Mexico, Museum of Texas Tech University
  4. ^ [a b c d] Nowak, R. M. (1999) sid. 1333 Google books.

Tryckta källorRedigera

  • Ronald M. Nowak: Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999, ISBN 0801857899

Externa länkarRedigera