Nalen
Nalen är ett hus på Regeringsgatan 74 i Stockholm, grundat 1888. Ursprungligen var namnet Nationalpalatset,[1] vilket förkortades till Nalen. Det var under 1940- och 1950-talen ett välkänt nöjesetablissemang i Stockholm och en scen för tidens jazzmusiker. Idag är det framförallt konsertlokal.
Historik redigera
Storhetstid och nedgång redigera
Nalens storhetstid grundlades av den tidigare friidrottaren Gustaf "Topsy" Lindblom, som var VD för Nalen mellan 1933 och 1960. Under hans tid var Nalen Stockholms främsta nöjespalats, där alla de stora artisterna framträdde. Huset är framförallt förknippat med den svenska jazzens gyllene år fram till mitten av 1960-talet, och Nalen blev under 40-50-talen en av Nordens främsta jazzscener.[2] Swingepokens nalensnajdare hade Nalen som sitt tillhåll. Utöver nalensnajdare med brylkräm i håret och cigarett i mun fanns här de välklädda och raffiga nalenbrudarna med permanentat hår och sugrör i mun.[3] Nalen var stället där "allting händer och mycket fötter".[4]
På 1960-talet började danspalatset förlora sin dragningskraft. Topsy Lindbloms son Hasse gjorde lyckade försök att locka tillbaka publiken med fribiljetter, rabatter och billiga gitarrband. 1967 blev Lee Kings sista band att uppträda innan Nalen stängdes[5]. Därefter planerades en rivning av huset, men det fick ändå stå kvar, som Lalla Hansson sjöng i Balladen om Nalen (American Pie med svensk text).
Sent 1900-tal redigera
LP-stiftelsen erbjöds 1968 att hyra Nalen på rivningskontrakt. Invigningstalaren, borgarrådet Hjalmar Mehr, menade att det även i fortsättningen skulle bli livlig verksamhet men av annan art. Tio år senare köptes Nalen av LP-stiftelsen och Erik Edin såg till att Nalen blev en värmestuga för huvudstadens slitna människor (hemlösa), som sedan kunde slussas vidare till behandlingshem och upprättade liv. Stiftelsen renoverade under åren Nalen för 18 miljoner kronor. Två år efter att Edin avgått som föreståndare, 1997, gick stiftelsen i konkurs[6].
Nystart som nöjeslokal redigera
I november 1998 öppnades Nalen igen som nöjeslokal. Den drivs numera av Sami – Svenska artisters och musikers intresseorganisation.
Idag är Nalen ett hus med konserter, konferenser och en egen restaurang. En stor scen, Stora Salen, används för större konserter, middagar, dans och konferenser. Därtill en mindre lokal, "Pelarsalen" (tidigare kallad Stacken), där Narva Boxningsklubb tidigare låg, samt en mindre scen kallad Nalen Klubb eller Alcazar. I byggnaden finns även en restaurang och fyra mindre mötesrum.
Bildgalleri redigera
-
Nalenbrudar modell 1954.
-
Nalensnajdare modell 1954.
-
Lars Gullins kvintett 1956.
Referenser redigera
- ^ Nationalencyklopedin; Nalen NE
- ^ Bäckman, K-G; Rolf Dahlgren, Rolf Eiwar, Hasse Lindblom (1967). Boken om Nalen: historien om en nöjesepok. Stockholm: AB Nike-Tryck Bokförlag. Läst 4 september 2018
- ^ Boström, Jan; Hammarström, Tommy; Almquist, Bengt, red (1991). Så var det: bilder från 50- och 60-talets Stockholm. Stockholm: Dagens nyheter. sid. 55. Libris 7650278. ISBN 91-7588-855-6 (inb.)
- ^ Boström, Jan; Hammarström, Tommy; Almquist, Bengt, red (1991). Så var det: bilder från 50- och 60-talets Stockholm. Stockholm: Dagens nyheter. sid. 53. Libris 7650278. ISBN 91-7588-855-6 (inb.)
- ^ https://sv-se.facebook.com/60talspop/posts/759336594186584
- ^ Kerstin Doyle: "Dragkampen om nöjesvärldens Nalen och frikyrkans Nalen", publicerad i Dagen den 8 mars 2011 http://www.dagen.se/dragkampen-om-n%C3%B6jesv%C3%A4rldens-nalen-och-frikyrkans-nalen-1.132142
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Nalen.- Nalens webbplats
