NGC 5189 är en planetarisk nebulosa belägen i stjärnbilden Flugan. Den upptäcktes 1 juli 1826 av James Dunlop, som katalogiserade den som Δ252.[1] Ett populärt smeknamn är "Spiralplanetariska nebulosan". Under många år, långt in på 1960-talet, ansågs den vara en ljusstark emissionsnebulosa. Det var Karl Gordon Henize, som 1967 först beskrev NGC 5189 som kvasiplanetarisk baserat på dess spektrala emissionslinjer.

NGC 5189
NGC 5189.png
Bild på NGC 5189 tagen med Rymdteleskopet Hubble. Foto: HST/NASA/ESA
Observationsdata
TypPlanetarisk nebulosa
StjärnbildFlugan
Rektascension13t 33m 32,97 s
Deklination-65° 58′ 26,7″
Avståndca 3 000 (900 pc) ljusår
Skenbar storlek90 x 62 bågsekunder
Skenbar magnitud8,2
NoterbartEn speciell planetarisk nebulosa med en dubbelstjärna i centrum.
Upptäckt
Upptäcktsår1 juli 1826
UpptäckareJames Dunlop
Andra beteckningar
IC 4274, PK 307-3.1, ESO 96-PN16, GC 3570, Gum 47, AM 1329-654, Dun 252, h 3514, HD 117622
Se även: Nebulosor, Lista över nebulosor

NGC 5189 beräknas befinna sig 1 780 ljusår eller 546 parsek[2]från jorden. Andra mätningar har gett resultat upp till 900 pc (~3 000 ljusår).[3]

EgenskaperRedigera

Sedd genom ett teleskop verkar NGC 5189 ha en S-form, som påminner om en stavspiralgalax. S-formen, tillsammans med punktsymmetriska knutar i nebulosan, har länge gett astronomer anledning att förutsätta att en dubbelstjärna finns i nebulosans centrum.[4] Bildanalyser från Hubbleteleskopet har visat att denna S-formade struktur verkligen är två täta lågjoniseringsregioner. Den ena rör sig mot nordost och den andra rör sig mot sydvästra delen av nebulosan,[5] vilket kan vara ett resultat av ett nyligen inträffat utbrott från centralstjärnan. Observationer med Southern African Large Telescope har visat en vit dvärg som följeslagare i en 4,04 dygns omloppsbana kring den sällsynta lågmassestjärnan av Wolf-Rayet-typ i centrum av NGC 5189.[6]

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, NGC 5189, 27 juli 2021.

NoterRedigera

  1. ^ Classic Deep-Sky and Double Stars : NGC 5189 (Mus) [1] Southern Astronomical Delights
  2. ^ http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=NGC+5189. Hämtad 2012-12-21.
  3. ^ SABIN L.; VAZQUEZ R.; LOPEZ J.A.; GARCIA-DIAZ M.T.; RAMOS-LARIOS G. (2012). ”The filamentary multi-polar planetary nebula NGC 5189”. Rev. Mex. Astron. Astrofís. 48: sid. 165–76. Bibcode2012RMxAA..48..165S. http://www.astroscu.unam.mx/rmaa/RMxAA..48-2/PDF/RMxAA..48-2_lsabin.pdf. 
  4. ^ Phillips J. P.; Reay N. K. (1983). ”Ansae and the precession of central stars in planetary nebulae - The cases of NGC 5189 and NGC 6826”. Astronomy and Astrophysics 117: sid. 33–37. Bibcode1983A&A...117...33P. 
  5. ^ Danehkar, A.; Karovska, M.; Maksym, W.P.; Montez Jr., R. (2018). ”Mapping Excitation in the Inner Regions of the Planetary Nebula NGC 5189 using HST WFC3 Imaging”. Astrophys. J. 852 (2): sid. 87. doi:10.3847/1538-4357/aa9e8c. Bibcode2018ApJ...852...87D. 
  6. ^ Manick R.; Miszalski B.; McBride V. (2015). ”A radial velocity survey for post-common-envelope Wolf-Rayet central stars of planetary nebulae: first results and discovery of the close binary nucleus of NGC 5189”. Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 448 (2): sid. 1789–1806. doi:10.1093/mnras/stv074. Bibcode2015MNRAS.448.1789M. 

Externa länkarRedigera

     NGC 5187  •  NGC 5188  •  NGC 5189  •  NGC 5190  •  NGC 5191