Myotis bocagii[3][4] är en fladdermusart som först beskrevs av Peters 1870. Myotis bocagii ingår i släktet Myotis och familjen läderlappar.[2][5] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[2] Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan tre underarter.[3]

Myotis bocagii
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningFladdermöss
Chiroptera
FamiljLäderlappar
Vespertilionidae
SläkteMyotis
ArtMyotis bocagii
Vetenskapligt namn
§ Myotis bocagii
Auktor(Peters, 1870)
Utbredning
Utbredningsområde
Synonymer
Myotis bocagei[2]
Hitta fler artiklar om djur med

Utseende redigera

Arten blir med svans 80 till 103 mm lång, svanslängden är 30 till 50 mm och vikten är 5 till 10 g. Myotis bocagii har 33 till 42 mm långa underarmar, en vingspann av 267 till 285 mm, 11 till 12 mm långa bakfötter och 12 till 16 mm långa öron. Svansen är för det mesta eller helt inbäddad i den del av flygmembranen som ligger mellan bakbenen. En hudflik på näsan (bladet) saknas. Den ulliga pälsen på ovansidan bildas av hår som är mörkbruna vid roten, krämfärgad i mitten och rödaktig vid spetsen. Beroende på individ har ovansidan därför olika nyanser av rödbrun. På undersidan förekommer ljusbrun till krämfärgad päls som kan ha en rödaktig eller silvergrå skugga. I ansiktet är regionen kring ögonen naken och den har liksom nosen en mörkbrun till svartbrun färg vad som liknar en mörk ansiktsmask. Även öronen och flygmembranen är svartbruna. Kanten av flygmembranen mellan bakbenen är inte täckt av styva hår.[6]

De flesta andra släktmedlemmar som förekommer i samma region har inga trefärgade hår på ryggen. I östra och södra Afrika har bara Myotis tricolor samma kännetecken.[6]

Utbredning redigera

Denna fladdermus förekommer med flera från varandra skilda populationer i Afrika söder om Sahara från Senegal i väst till Etiopien i öst och söderut till Sydafrika. Arten hittades även i Jemen. Habitatet utgörs av fuktiga skogar och av savanner med några skogsdungar, ofta nära vattenansamlingar.[1]

Ekologi redigera

Individerna vilar i trädens håligheter eller i bladverket. De bildar ibland flockar med upp till åtta medlemmar. Arten vistas sällan nära människans samhällen.[1]

Honor har vanligen två kullar per år under de torra perioderna och per kull föds en unge. Alla honor som tillhör samma flock föder sina ungar nästan samtidig.[6]

Källor redigera

  1. ^ [a b c] Jacobs, D. 2008 Myotis bocagii Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 1 oktober 2016.
  2. ^ [a b c] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (14 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/myotis+bocagei/match/1. Läst 24 september 2012. 
  3. ^ [a b] Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Myotis bocagii
  4. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  5. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  6. ^ [a b c] Kingdon, Jonathan (2013). Myotis bocagii (på engelska). Mammals of Africa. "4". A & C Black. sid. 692-694. ISBN 9781408122549