Mustafa Dzjemilev

Mustafa Dzjemilev
	Mustafa Dzjemilev
Född	13 november 1943 (80 år); Ay-Serez
Medborgare i	Sovjetunionen och Ukraina
Sysselsättning	Politiker, dissident
Befattning
	Medlem av Mejlis for Krimtatarerne (1991–2013); Medlem av Verchovna Rada; tredje Verchovna Rada (1998–2002); Medlem av Verchovna Rada; fjärde Verchovna Rada (2002–2006); Medlem av Verchovna Rada; femte Verchovna Rada (2006–2007); Suppleant i Europarådets parlamentariska församling (2006–2015); Medlem av Verchovna Rada; sjätte Verchovna Rada (2007–2012); Medlem av Verchovna Rada; sjunde Verchovna Rada (2012–2014); Medlem av Verchovna Rada; åttonde Verchovna Rada (2014–2019); Ledamot av Europarådets parlamentariska församling (2015–); Medlem av Verchovna Rada; nionde Verchovna Rada (2019–)
Politiskt parti
	Europeisk solidaritet
Utmärkelser
	Hedersdoktor (1996); Nansenpriset (1998); Fjärde klass av Jaroslav den vises orden (2003); Hedersdiplom från Ukrainas ministerkabinett (2003); Victor Gollancz-priset (2005); Orden "För intellektuell tapperhet" (2007); Rättvisans ljus (2011); Republikorden (2014); Hedersdoktor (2014); Solidaritetspriset (2014); Hedersdoktor (2014); Litauens förtjänstorden (2015); Hedersdoktor (2016); Ukrainas frihetsorden (2018); Namngivet skjutvapen; Folkets hjälte i Ukraina-orden
	Redigera Wikidata

Mustafa Abdülcemil Dzjemilev (krimtatariska: Mustafa Abdülcemil Cemilev, Мустафа Абдульджемиль Джемилев, ryska: Мустафа́ Абдулджеми́ль Джеми́лев, ukrainska: Мустафа́ Абдульджемі́ль Джемі́лєв), född 13 november 1943, Ai-Serez (nu Mizhritjtjya), Autonoma socialistiska sovjetrepubliken Krim, Ryska SFSR, Sovjetunionen, är en krimsk/ukrainsk politiker som under lång tid ansågs som folklig ledare för de 250 000 krimtatarerna, som numera leds av Refat Tjubarov. Dzjemilev sitter i Ukrainas parlament för Petro Porosjenko-blocket och satt tidigare för Folkrörelsen för Ukraina, Vårt Ukraina – Folkets självförvarsblock och Fäderneslandsförbundet.

Dzjemilev växte upp i Uzbekistan sedan krimtatarerna hade deporterat från Krim i slutet av det andra världskriget. Han återkom till Krim 1989.

Den ryska ockupationsmakten i Krim förklarade Dzjemilev för persona non grata på halvön.^[22] Dzjemilev befann sig under Krims genomförda folkomröstning 2014 i Turkiet. Där höll han sedan, efter att det preliminära resultatet av folkomröstningen offentliggjorts, en gemensam presskonferens med Turkiets utrikesminister Ahmet Davutoğlu. Dzjemilev förklarade där att Krimtatarernas mejlis (krimtatarernas högsta beslutande organ) i likhet med Turkiet betraktade folkomröstningen som olaglig och hävdade att resultatet hade manipulerats av Ryssland.^[23] Han hade innan valet uppmanad alla krimtatarer att bojkotta omröstningen.^[24] Ryssland utfärdade 22 april 2014 ett förbud för Dzjemilev att besöka Krim i fem år för hets mot folkgrupper och extremism.^[25]

Referenser redigera

^ läs online, w1.c1.rada.gov.ua .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, w1.c1.rada.gov.ua .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, w1.c1.rada.gov.ua .^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Members A-Z since 1949, Europarådets parlamentariska församling, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, w1.c1.rada.gov.ua .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, w1.c1.rada.gov.ua .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.memleket.com.tr .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.unhcr.org .^{[källa från Wikidata]}
^ Verchovna Radas databas, 1304/2003#Text.^{[källa från Wikidata]}
^ Verchovna Radas databas, 1875-2003-п.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.gfbv.de .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.ji-magazine.lviv.ua .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, ucu.edu.ua .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.tccb.gov.tr .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, archive.is .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.comu.edu.tr .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.rp.pl .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, uludag.edu.tr .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.lrp.lt .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.mruni.eu .^{[källa från Wikidata]}
^ Verchovna Radas databas, 241/2018.^{[källa från Wikidata]}
^ "The Russian government of Crimea announced Dzhemiliev persona non grata". Unian.ua, 2014-03-21. (engelska)
^ "Davutoğlu: Referandumun sonuçları kabul edilemez". Hürriyet, 2014-03-17. (turkiska)
^ Krimtatarer oroliga för massaker - SVT.se
^ Tatarledare förbjuden att besöka Krim - SVT.se

[fe0d13bf440b2480bafdc2729e4b3f4ff3a159f0-1] äs online, w1.c1.rada.gov.ua .^{[källa från Wikidata]}

[98f33ceaa7a743ea6fa949ea50be776982fd132c-2] äs online, w1.c1.rada.gov.ua .^{[källa från Wikidata]}

[de5944ca0cfacc69f431b985ed1556ab522bf136-3] äs online, w1.c1.rada.gov.ua .^{[källa från Wikidata]}

[06d290dc49bffcdce4936effe48343131f885625-4] [a b] Members A-Z since 1949, Europarådets parlamentariska församling, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[bfb7ad71386c1e67f07e4c54352866de1b7b2e71-5] äs online, w1.c1.rada.gov.ua .^{[källa från Wikidata]}

[b5d16351739515d59a3d3d88039ecd5e8c298ba0-6] äs online, w1.c1.rada.gov.ua .^{[källa från Wikidata]}

[d1b03a3b4c23f38f5ac984804e9f86876ae18132-7] äs online, www.memleket.com.tr .^{[källa från Wikidata]}

[4dbad87ff0a040534f359bf3a986e112ca97d3a8-8] äs online, www.unhcr.org .^{[källa från Wikidata]}

[0083c799312e6349f77c469d042dbb0f15307f72-9] Verchovna Radas databas, 1304/2003#Text.^{[källa från Wikidata]}

[fc977e4f25a81b1a8849e36346bc0ece95c3ecae-10] Verchovna Radas databas, 1875-2003-п.^{[källa från Wikidata]}

[a099839acf0623b5380725c24557cd5cae2341b5-11] äs online, www.gfbv.de .^{[källa från Wikidata]}

[7c8f6ee22b7d15480432131f980cfcc2f06d1fa3-12] äs online, www.ji-magazine.lviv.ua .^{[källa från Wikidata]}

[a4997fddae9f3fde5dc3a00ae68da48f4b3c2f86-13] äs online, ucu.edu.ua .^{[källa från Wikidata]}

[6281ae3355f9cac0e27d144d849bd19295203501-14] äs online, www.tccb.gov.tr .^{[källa från Wikidata]}

[799efe9e7d5548ac2ca230b086741da1cdf7e375-15] äs online, archive.is .^{[källa från Wikidata]}

[abca32350414fb4606f0bd62e918424710578b05-16] äs online, www.comu.edu.tr .^{[källa från Wikidata]}

[7e4fee91d61557eda93d92888cbd126c38020eca-17] äs online, www.rp.pl .^{[källa från Wikidata]}

[5a0a7751cbf97ca64ed901041dc53dff0313bc9d-18] äs online, uludag.edu.tr .^{[källa från Wikidata]}

[661df7445096857b00f215e9f73f161f53580419-19] äs online, www.lrp.lt .^{[källa från Wikidata]}

[dc6f237f498ca6eced2baecd4be6cf3a2f929ce7-20] äs online, www.mruni.eu .^{[källa från Wikidata]}

[93d35dd53ddbbe72d2e339fce3fe41e664128641-21] Verchovna Radas databas, 241/2018.^{[källa från Wikidata]}

[22] "The Russian government of Crimea announced Dzhemiliev persona non grata". Unian.ua, 2014-03-21. (engelska)

[23] "Davutoğlu: Referandumun sonuçları kabul edilemez". Hürriyet, 2014-03-17. (turkiska)

[24] Krimtatarer oroliga för massaker - SVT.se

[25] Tatarledare förbjuden att besöka Krim - SVT.se

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]

[25]

Befattning
Mustafa Dzjemilev

Född	13 november 1943 (80 år) Ay-Serez
Medborgare i	Sovjetunionen och Ukraina
Sysselsättning	Politiker, dissident
Medlem av Mejlis for Krimtatarerne (1991–2013) Medlem av Verchovna Rada tredje Verchovna Rada (1998–2002)^[1] Medlem av Verchovna Rada fjärde Verchovna Rada (2002–2006)^[2] Medlem av Verchovna Rada femte Verchovna Rada (2006–2007)^[3] Suppleant i Europarådets parlamentariska församling (2006–2015)^[4] Medlem av Verchovna Rada sjätte Verchovna Rada (2007–2012)^[5] Medlem av Verchovna Rada sjunde Verchovna Rada (2012–2014)^[6] Medlem av Verchovna Rada åttonde Verchovna Rada (2014–2019) Ledamot av Europarådets parlamentariska församling (2015–)^[4] Medlem av Verchovna Rada nionde Verchovna Rada (2019–)
Politiskt parti
Europeisk solidaritet
Utmärkelser
Hedersdoktor (1996)^[7] Nansenpriset (1998)^[8] Fjärde klass av Jaroslav den vises orden (2003)^[9] Hedersdiplom från Ukrainas ministerkabinett (2003)^[10] Victor Gollancz-priset (2005)^[11] Orden "För intellektuell tapperhet" (2007)^[12] Rättvisans ljus (2011)^[13] Republikorden (2014)^[14]^[15] Hedersdoktor (2014)^[16] Solidaritetspriset (2014)^[17] Hedersdoktor (2014)^[18] Litauens förtjänstorden (2015)^[19] Hedersdoktor (2016)^[20] Ukrainas frihetsorden (2018)^[21] Namngivet skjutvapen Folkets hjälte i Ukraina-orden
Redigera Wikidata