Musköt
En musköt är ett slätborrat, mynningsladdat handeldvapen som hanteras med båda händerna. Musköten användes i början av 1500-talet till mitten av 1800-talet.
Musköten utvecklades i Spanien på 1500-talet.[1]
Ordet "musköt" kommer från franskans mousquet som ursprungligen betyder sparvhök då musköten från början användes vid fågeljakt. Ordet är belagt i svenska språket sedan 1604.[2]
FunktionRedigera
Vapnets avfyringsanordning var luntlås, hjullås, snapplås, flintlås eller slaglås. Kalibern var knappa tjugo millimeter[1].
De första musköterna var för tunga, upp till 10 kilo, för eldgivning på fri hand varför man använde en så kallad muskötgaffel (ett gaffelformigt stöd) vilken stacks ned i marken och i vilken pipan vilade.[3][4] De tidiga musköterna sköttes vanligen av två personer.[1]
Räckvidden hos en musköt var upp till 200 meter.[3] Träffsäkerheten var dålig i början men senare musköter kunde träffa en människa på ett avstånd av knappa 100 meter.[1]
AnvändningRedigera
Musköten var främst ett infanterivapen. Då det ingick i en fotsoldats beväpning, kallades denne musketerare[5] eller musketör. Det krävdes omkring 120 handgrepp för att ladda och avfyra en musköt,[6] varför utbildningstiden blev tämligen lång. Gustav II Adolf kom att revolutionera bruket av musköter i fält. I och med införandet av papperspatronen förenklades laddningsförfarandet och därmed ökade eldhastigheten avsevärt. Omkring år 1700 hade flintlåset blivit standard i praktiskt taget alla europeiska härar. Samtidigt hade bajonetten slagit igenom på allvar, vilket gjorde pikenerarna alltmer överflödiga på slagfältet.
StandardiseringRedigera
Efter att musköten hade genomgått stora förändringar under 1600-talet, med olika avfyrningsanordningar, kalibrar, former och storlekar, så standardiserades musköterna i Europa i början av 1700-talet. Vapnet genomgick därefter endast smärre förändringar under resten av århundradet, såsom av piplängd, låsets utformning och storlek.
Ett musköthåll, motsvarande 225 meter, är en gammal längdenhet i Sverige som antyder muskötens skottvidd.[7]
ReferenserRedigera
- Handeldvapen i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
NoterRedigera
- ^ [a b c d] ”musket | Definition & Facts | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/technology/musket. Läst 11 juli 2022.
- ^ ”musköt”. www.svenska.se. https://svenska.se/so/?id=153368&pz=7. Läst 11 juli 2022.
- ^ [a b] ”musköt - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/musk%C3%B6t. Läst 11 juli 2022. [inloggning kan krävas]
- ^ ”muskötgaffel - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/musk%C3%B6tgaffel. Läst 11 juli 2022. [inloggning kan krävas]
- ^ ”musketerare | SO | svenska.se”. https://svenska.se/so/?id=153356&pz=7. Läst 12 juli 2022.
- ^ Peter Englund i Den oövervinnerlige
- ^ Bygdeband
Se ävenRedigera
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Musköt.
