Musikerförbundet
fackförbund i Sverige
Musikerförbundet är ett fackförbund inom LO. Förbundet grundades 1907 och organiserar professionella musiker i alla genrer. Det uppbär kollektivavtal och företräder medlemmarnas rättigheter enligt upphovsrättslagen.
Musikerförbundet | |
Information | |
---|---|
Ordförande | Karin Inde |
Vice ordförande | Ola Edeblom[1] |
Historia | |
Grundat | 1907 |
Land | Sverige |
Antal medlemmar | 2 605 (2013)[2] |
Huvudorganisation | LO. Anslutning 1939. |
Övrigt | |
Webbplats | Svenska musikerförbundet – officiell webbplats |
Förbundstidning | Musikern: Svenska musikerförbundets tidning. Stockholm: Svenska musikerförbundet. 1920-. Libris 8258041 |
Jan Granvik var ordförande för Musikerförbundet under 20 år fram till förbundsmötet den 31 maj 2023 då han avgick och Karin Inde tog över förbundsordförandeskapet.[3]
Organiserade yrkesgrupper
redigeraFörbundets medlemmar är yrkesverksamma, som frilansare, anställda eller företagare, inom musikområdet som:
- Utövare (musiker och artister inom samtliga genrer, rock, pop, dansband, klassisk/konst, jazz, folk, studio och cover).
- Upphovsmän (tonsättare, kompositör, textförfattare och arrangör).
- Ledare (kapellmästare, dirigent och körledare).
- Studio och scen (producent, ljudtekniker och discjockey).
- Pedagoger (musiklärare och musikcirkelledare).
- Ungdomar och musikstuderande, under fyllda 25 år, verksamma inom kategorierna ovan.[4]
Historia
redigera- 1899 bildades den första fackföreningen för musiker i Göteborg. Den fick efterföljare i Stockholm och Malmö.
- 1907 tog Stockholms orkesterförening initiativ till en kongress där det landsomfattande Svenska musikerförbundet bildades. Förste ordförande blev Axel Willners.
- 1919 inrättades en sjukkassa och en sterbhuskassa och de följes 1920 av en ålderdoms-, pensions- och understödsförening.
- 1921 hade förbundet ca 2200 medlemmar, varav hälften arbetade på biografer.
- 1925 inrättades en pensionskassa.
- 1932 inrättades en arbetslöshetskassa som 1936 blev erkänd.
- 1937 bildades en dansmusikersektion för fritidsmusiker.
- 1942 anslöts föreningarna Förbundet scen och film och Sveriges notskrivarförening till förbundet.
- 1944 ändrades stadgarna så att fler yrkesgrupper inom nöjesindustrin än musiker kunde ansluta sig och under 1940-talet organiserades exempelvis vaktmästare, garderobspersonal, teateranställda och kyrkomusiker.
- 1950 ingicks avtal med Svenska teaterförbundet om yrkesgruppernas förbundstillhörighet. Förbundet hade detta år 152 avdelningar med 14098 medlemmar.
- 1952 överfördes 2600 biografanställda från Svenska handelsarbetareförbundet till Musikerförbundet, som samtidigt ändrade namn till Svenska musikerförbundet - Nöjesföretagarnas personalförbund.
- 1965 uppgick Svenska tonkonstnärsförbundet, Svenska danspedagogförbundet och Föreningen Sveriges kammarmusiker i förbundet.
- 1971 anslöts sig Sveriges ordningsvaktsförbund
- 1977 började förbundet organisera studiecirkelledare och bingopersonal.
- 1980 hade förbundet 10470 medlemmar, varav 8122 män och 2348 kvinnor. [5]
- 1987 byttes namnet till Svenska musikerförbundet - Kulturarbetareförbundet.
- 2006 ändrades namnet till kort och gott Musikerförbundet.
- 2013 instiftades förbundets specialpris Studioräven.
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ ”Förbundsstyrelsen - Musikerförbundet”. Musikerförbundet. 11 maj 2017. https://www.musikerforbundet.se/om-oss/forbundsstyrelsen/. Läst 5 juli 2023.
- ^ Pejer, Mats. ”Medlemstappet fortsätter neråt”. Arbetet 2014 (1): sid. 10.
- ^ Nylin, Lars (3 juni 2023). ”Karin Inde ny ordförande för Musikerförbundet”. Musikindustrin. https://www.musikindustrin.se/2023/06/03/karin-inde-ny-ordforande-for-musikerforbundet/. Läst 5 juli 2023.
- ^ LO:s webbplats
- ^ Nordin, Rune (1981). Den fackliga arbetarrörelsen. 1, Uppkomst och utveckling (1. uppl.). Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 256335. ISBN 91-518-1470-6 (inb.)
Tryckta källor
redigera- Welander Lars-Olof, red (1999). Enskilda byråns handböcker. Fackliga organisationer - LO. Skrifter utgivna av Riksarkivet, 1402-4705 ; 10. Stockholm: Riksarkivet. Libris 2625630. ISBN 91-88366-43-X
- Nygren Hans, red (1973). Steg för steg, 1945-1973: en krönika i text och bild om den svenska fackföreningsrörelsens utveckling under efterkrigstiden. Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 7406349. ISBN 91-518-0705-X
Vidare läsning
redigera- Almlén, Roland (1997). ”Förbundet 90 år.”. Musikern (Stockholm : Musikern, 1920-) 1997:12,: sid. 16-18. ISSN 0027-478X. ISSN 0027-478X ISSN 0027-478X. Libris 2753630
- Edström, Olle (1982). På begäran: Svenska musikerförbundet 1907-1982. Stockholm: Sv. musikerförb./Nöjesföretagens personalförb. Libris 7421059. ISBN 91-550-2748-2
- Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (De svenska fackförbundens och centralorganisationernas medlemsutveckling sedan slutet av 1800-talet) (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 2018). Lund: Department of Sociology, Lund University. (om medlemsutvecklingen i bland annat Musikerförbundet)
- Tauson, Axel (1917). Svenska musikerförbundets minnesskrift, 1908-1918. Stockholm: Bröderna Sandberg. Libris 1659650
Externa länkar
redigera- Svenska musikerförbundet – officiell webbplats