Motett (troligen diminutiv av franska mot, ”ord”), är en av de äldsta flerstämmiga kompositionsformerna för körmusik a cappella med rötter så långt tillbaka som till 1200-talet. Under medeltid och renässans var kontrapunktisk kompositionsteknik ett kännemärke för formen; senare har man ofta använt namnet som beteckning för en körsång med text ur bibeln eller liknande, oavsett hur den är skriven. Motetten behandlar oftast – men inte alltid – andliga ämnen, och är jämsides med den enklare körhymnen en central genre för den moderna svenska kyrkosångrörelsen.

Motetten utvecklades framför allt under epoken 1450 till 1600 med Lasso och Palestrina som stora namn. Den tyska motetten representerades av Schütz och Bach, och senare av bland andra Brahms och Distler. I Sverige har betydande motettserier skrivits av Morén, Rosenberg och Bäck.[1]

Källor

redigera
  1. ^ Bra Böckers lexikon, 1978