Mingtärna

fågelart i familjen måsfåglar

Mingtärna[2] (Thalasseus bernsteini) är en akut hotad östasiatisk fågel i familjen måsfåglar inom ordningen vadarfåglar.[3]

Mingtärna
Status i världen: Akut hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljMåsfåglar
Laridae
SläkteThalasseus
ArtMingtärna
T. bernsteini
Vetenskapligt namn
§ Thalasseus bernsteini
Auktor(Schlegel, 1863)
Synonymer
  • Sterna bernsteini
  • Kinesisk tärna

Utseende redigera

Mingtärnan är en relativt stor men gracil tärna, 43 centimeter lång, försedd med en tofs och en gul näbb med svart spets. I flykten syns en skapr kontrast mellan blekgråa manteln och svartaktiga yttre handpennor. Liknande tofstärnan är större, är mörkare grå ovan och saknar den svarta spetsen på näbben.

Läten redigera

Lätena är bristfälligt dokumenterade. Bland lätena hörs ljusa rullande "kerrick" och mörkare raspiga ljud.[4]

Utbredning och systematik redigera

Fågeln häckade fram tills nyligen enbart utmed kusten i östra Kina och där endast vid två lokaler.[3][1] 2016 upptäcktes två par häcka även i Sydkorea. Vintertid har den påträffats i Indonesien, Malaysia, Kina, Thailand och Filippinerna.[1]

Släktestillhörighet redigera

Efter genetiska studier[5] förs mingtärna numera tillsammans med bland annat kentsk tärna (T. sandvicensis) och kungstärna (T. maximus) till släktet Thalasseus.[3][6]

Levnadssätt redigera

Mingtärnan är helt kustbunden och häckar på små skär utanför kusten från mitten av maj till början av september, oftast inuti stora kolonier med tofstärnor. Vid den nyligen upptäckta häckningslokalen i Sydkorea häckar den dock i en koloni med svartstjärtad mås.[1]

Status och hot redigera

Mingtärnan är världens mest sällsynta tärna med under 50 vuxna individer och IUCN kategoriserar arten som akut hotad.[1] Upprepade inventeringar vid de två kinesiska häcklokalerna sedan 2003 visar att arten minskar i antal.

Namn redigera

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Heinrich Agathon Bernstein (1828-1865), tysk läkare, zoolog och samlare av specimen.[7] På svenska har fågeln i litteratur även kallats kinesisk tärna.[8]

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e] BirdLife International 2013 Sterna bernsteini Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 5 januari 2015.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01
  4. ^ Gochfeld, M., J. Burger, E. de Juana, C.J. Sharpe, G. M. Kirwan och E. F. J. Garcia (2020). Chinese Crested Tern (Thalasseus bernsteini), version 1.0. I Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie och E. de Juana, red.). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.chcter2.01
  5. ^ Bridge, Eli S. (11 april 2005). ”Arkiverade kopian” (PDF). Molecular Phylogenetics and Evolution "35" (2): ss. 459–469. doi:10.1016/j.ympev.2004.12.010. PMID 15804415. Arkiverad från originalet den 12 april 2016. https://web.archive.org/web/20160412083752/https://www.cmnh.org/site/files/ornithology/mpeterns.pdf. Läst 30 maj 2015. 
  6. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.2). doi : 10.14344/IOC.ML.5.2.
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
  8. ^ Harrison, Peter. Seabirds of the World: A Photographic Guide. Princeton University Press, Princeton, New Jersey, 1987, ISBN 0-691-01551-1

Externa länkar redigera