Melodisk moll är en variant på mollskalan, som spelas olika beroende på om den är uppåtgående eller nedåtgående. I den uppåtgående skalan är sexten och septiman stora (som i en durskala). I den nedåtgående skalan är sexten och septiman små (som i en ren mollskala).

Inom jazzmusik används bara den uppåtgående skalan åt båda håll, men man har fortsatt att kalla den melodisk moll. Detta kan orsaka missförstånd. Man har även härlett sju modus ur den, precis som med durskalan.

Modus (eller "modi") härledda ur melodisk mollRedigera

  • Melodisk Moll; S2,L2,S2,S2,S2,S2,L2. En mollskala med höjd sext och septima
  • Dorisk Frygisk; L2,S2,S2,S2,S2,L2,S2. En mollskala med höjd sext och sänkt nona
  • Lydisk Augmenterad; S2,S2,S2,S2,L2,S2,L2. En durskala med höjd kvart och kvint
  • Mixolydisk #11 eller Lydisk b7; S2,S2,S2,L2,S2,L2,S2. En durskala med sänkt septima och höjd kvart.
  • Mixolydisk b13; S2,S2,L2,S2,L2,S2,S2. En durskala med sänkt sext och septima
  • Lokrisk #9; S2,L2,S2,L2,S2,S2,S2. En mollskala med sänkt kvint
  • Altererad skala; L2,S2,L2,S2,S2,S2,S2. En skala av svårbenämnd art med höjd och sänkt nona, durters, höjd kvart, sänkt sext och sänkt septima (om man utgår från en durskala).

KällorRedigera

  • "Jazz Theory", Mark Levine, Sher Music Co. ©1995