Öppna huvudmenyn

Mellannamn är i norsk och dansk, och är/var i svensk lagstiftning en anhörigs personnamn som bärs mellan de egna förnamnen och det egna efternamnet.[1] I namnet Anders Andersson Svensson är sålunda Andersson mellannamn. Sedan ordet hade tillkommit blev det en inte ovanlig tolkning att det skulle beteckna de förnamn som inte är tilltalsnamn (andranamn), och vardagligt uppfattas ordet kanske klart mest som att ha den betydelsen.

Det infördes under beteckningen tilläggsnamn i den förutvarande namnlagen från 1963 och fick sin nuvarande benämning i 1982 års namnlag (1982:670). Mellannamnet lades alltid till alldeles före efternamnet. Före 1963 års namnlag kunde två efternamn, oftast för gifta kvinnor, skrivas ihop med bindestreck. Mellannamn och efternamn skrivs i den moderna svenska folkbokföringen inte ihop med bindestreck, men vissa som bär ett mellannamn väljer själva att skriva ihop namnen. Ibland blir deras namn stavade med bindestreck av omgivningen.

Det vanliga exempelvis i USA är sekvensen förnamn, mellannamn ("middle name", som kan vara ett extra efternamn men oftast är ett förnamn) och efternamn.

SverigeRedigera

Fram till införandet den 1 juli 2017 av den nu gällande namnlagen i Sverige (2016:1013) om personnamn så kunde en gift person eller registrerad partner välja att behålla sitt eget efternamn och lägga till sin makas, makes eller partners efternamn som mellannamn, eller anta makans/makens/partnerns efternamn och ta sitt eget efternamn som mellannamn. Det "egna" efternamnet kunde vara ett som förvärvats genom ett tidigare äktenskap. Makar eller partner fick inte anta varandras namn för att få likalydande kombinationer av mellan- och efternamn.

Ett barn som får den ene förälderns efternamn kunde få den andra förälderns efternamn som mellannamn. Som vuxen kunde man själv uppta en förälders efternamn som mellannamn om man bar den andre förälderns namn som efternamn. Detta gällde dock bara ett efternamn som någon av föräldrarna bar, och inte någon förälders tidigare burna namn. Om ens föräldrar var gifta och bar exempelvis faderns namn när man föddes kunde man inte lägga till moderns efternamn som ogift som mellannamn.

Ett mellannamn kan, till skillnad från ett lagligt efternamn, inte ärvas eller tas av make/maka vid giftermål, men kan tilldelas vid den reguljära namnanmälan efter födseln.

Från den 1 juli 2017 gäller en ny lag i Sverige (2016:1013) om personnamn.[2] Syftet är att förenkla och modernisera bestämmelserna. Den nya lagen medför att möjligheten att lägga till nya mellannamn upphör. Däremot behåller de personer som har mellannamn enligt äldre lagstiftning sitt mellannamn.

I och med den nya lagen blev det möjligt för alla att bära två efternamn och att göra om ett mellannamn till efternamn. Bindestreck mellan två efternamn blir valfritt. Lagen medförde även förändringar vid namnregistrering av nyfödda barn och i samband med vigsel.

Vid köp av flygbiljetter ska man ange alla efternamn som de är skrivna i passet. Däremot räcker det med det första förnamnet. Det har förekommit problem med svenskar som skrivit mellannamnet i ett utländsk formulär i rutan "middle name", vilket tolkats som extra förnamn och uteslutits, trots att mellannamnet står som efternamn i passet, där termen "middle name" inte finns.[3]

Se ävenRedigera

KällorRedigera