Melker Garay
Melker Bent-Inge Garay, född 11 april 1966 i Tocopilla i Chile, är en svensk författare. Han kom till Sverige 1970 och är bosatt i Norrköping. Han blev medlem i Sveriges författarförbund 2009, i Svenska PEN 2012 och i Chiles Författarförbund 2014.
| Melker Garay | |
 Melker Garay | |
| Född | Melker Bent-Inge Garay 11 april 1966 Tocopilla, Chile |
|---|---|
| Nationalitet | Svensk |
| Yrke/uppdrag | Författare och konstnär |
Garay har bedrivit universitetsstudier inom humaniora och samhällsvetenskap. Under sin studetid i Uppsala var han en av grundarna till kulturföreningen "Sine qua non"; föreningen gav ut tidskriften Kaos. Hans romaner kretsar kring filosofiska, teologiska och existentiella frågor. Garay debuterade 2008 med romanen Kyrkvaktmästarens hemliga anteckningar (Norlén & Slottner). Hans litterära alster har blivit inlästa som ljudböcker av Stina Ekblad, Krister Henriksson och Torsten Wahlund. Några av böckerna har översatts till andra språk. Under 2016 sattes teaterpjäsen Kinski och döden upp i Norrköping, vilken bygger på en av författarens romaner. Flera av hans noveller har också filmatiserats. Novellen Kometen är en av dessa och visades 2017 på Göteborgs filmfestival. Filmen nominerades till Guldbjörnen vid Berlins filmfestival.[1] Filmens regissör heter Victor Lindgren.
Garay har vidare skrivit novellsamlingarna Råttan och Fågelskrämman.[2][3][4][5][6][7] Åtta av hans noveller har blivit publicerade i Rysslands tidskrift för utländsk litteratur – Иностранная литература.
Melker Garay är även bildkonstnär[8][9][10] och driver kulturskriften Opulens samt förlaget Ekström & Garay.
Ledamotskap
redigera- 2009 - Sveriges Författarförbund
- 2012 - Svenska PEN
- 2014 - Chiles Författarförbund
Bibliografi
redigera- Kyrkvaktmästarens hemliga anteckningar. 2008
- Josef Kinski och döden. 2009
- Inskriptioner i skymningen – aforismer. 2010
- Dialogen. 2011
- Råttan och andra onda berättelser. 2013
- mcv. 2014
- Fågelskrämman – skymningsnoveller. 2015
- En tindrande natthimmel. 2016
- Målningar och texter. 2018
- Bekännelsen. 2019
Referenser
redigera- ^ TT (9 januari 2017). ”Svenskt flyktingdrama till Berlin”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/svenskt-flyktingdrama-till-berlin.
- ^ Clemens Altgård (15 maj 2015). ”Skriver det många inte vågar tänka”. Skånska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 28 september 2015. https://web.archive.org/web/20150928061204/http://www.skd.se/2015/05/15/skri%C2%ADver-det-manga-inte-va%C2%ADgar-tan%C2%ADka/.
- ^ Elisabeth Brännström (25 augusti 2015). ”Litteratur: Melker Garay- Fågelskrämman. Skymningsnoveller”. Tidningen Kulturen. Arkiverad från originalet den 28 september 2015. https://web.archive.org/web/20150928084130/http://tidningenkulturen.se/index.php/litteratur-topp/litteraturkritik/20147-litteratur-melker-garay-fagelskramman-skymningsnoveller.
- ^ Magnus Dahlerus (15 september 2015). ”Fågelskrämman”. BTJ-häftet nr 21, 2015.. http://garay.se/files/files/221807.pdf.
- ^ Sven Wernström (2 september 2015). ”De korta berättelsernas mästare är tillbaka”. Folkbladet. Arkiverad från originalet den 2 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151002031227/http://folkbladet.se/kultur-noje/de-korta-berattelsernas-mastare-ar-tillbaka-8562153.aspx.
- ^ Kristian Lundberg (16 oktober 2013). ”Melker Garay lodar djupen i Råttan”. Kultursidan.nu. http://www.kultursidan.nu/?p=13454.
- ^ Daniel Gunnarsson (3 april 2015). ”Råttan och andra onda berättelser”. LitteraturMagazinet. http://www.litteraturmagazinet.se/daniel-gunnarsson/boklogg/rattan-och-andra-onda-berattelser-929530.
- ^ Ida Thunström (14 september 2016). ”Färgernas språk”. Tidningen Kulturen. Arkiverad från originalet den 6 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190106010403/https://tidningenkulturen.se/arkiv/98-konst/konst-essaer/21898-fargernas-sprak.
- ^ Joanna Persman (1 december 2017). ”Otämjda och oförskräckta färgexplosioner”. Opulens. http://www.opulens.se/konst/otamjda-och-oforskrackta-fargexplosioner/.
- ^ Britte Montigny (14 november 2018). ”Estetisk hyllning till livet och friheten”. Opulens. http://www.opulens.se/konst/estetisk-hyllning-till-livet-och-friheten/.