Svenska PEN

svensk ideell organisation för skribenter sedan 1922

Svenska PEN är en svensk ideell organisation för skribenter, grundade 1922. Den engagerar sig i frågor om det fria ordet i Sverige och internationellt.

Svenska PEN
Region och utbredningNationell
Grundad1922
Nummer8020046911
OrdförandeSe avsnittet nedan

HistorikRedigera

Organisationen startades 1922 som ett av PEN-organisationens äldsta center, och var då främst en sällskapsförening för författare, därav den äldre beteckningen "klubb". Kvinnliga författare kom in som medlemmar efter några år, 1925, med Marika Stiernstedt och Elin Wägner. Fram till andra världskriget var organisationen huvudsakligen opolitisk. Från sent fyrtiotal och framåt förändrades organisationen mot att arbeta med yttrandefrihetsfrågor och internationell solidaritet.[1]

VerksamhetRedigera

Svenska PEN deltar i internationella PEN:s verksamhet och arbetar med informationsutbyte om fängslade författares aktuella belägenhet. Den publicerar också sedan 2011 den internationella webbtidskriften "Dissidentbloggen".

Organisationen delar årligen ut Bernspriset och har sedan 1985 årligen utdelat Tucholskypriset till minne av Kurt Tucholsky till en förtjänt författare som lever i exil eller under hot i sitt land som en följd av sitt litterära arbete, Priset innebär en möjlighet för att under en period arbeta i lugn och ro i Sverige.

Den samarbetar också nära med International Cities of Refuge Network (ICORN), som hjälper förföljda författare till en fristad, genom att en kommun inrättar ett stipendium. Det fanns i mars 2013 fyrtio sådana fristäder i världen, varav sex i Sverige.[2]

I januari 2008 hade klubben ungefär 600 medlemmar och anordnar sex till tio sammankomster varje år med föredrag och diskussioner eller möten med utländska författarkollegor. Ordförande är (från maj 2017) Elisabeth Åsbrink, dessförinnan i åtta år Ola Larsmo.

Ordförande (urval)Redigera

Ordförande Årtal
1922–193? Anders Österling[3]
193?–1966 (uppgifter saknas)
1967–1978 Per Wästberg[4]
1978–1987 Thomas von Vegesack[5]
1988–1994 (uppgifter saknas)
1995–1995 Theodor Kallifatides[6]
1995–2001 Monica Witthenstein Nagler[7]
2001–2002 Arne Ruth[7]
2002–2005 Ljiljana Dufgran[8]
2005–2009 Björn Linnell[9]
2009–2017 Ola Larsmo[10]
2017–2018 Elisabeth Åsbrink[11]
2018– Jesper Bengtsson[12]

KällorRedigera

  1. ^ Gabriel Byström: Svenska PEN fäktas fortfarande för friheten i Dagens Nyheter Kultur 7 januari 2014, sidorna 6-7
  2. ^ Fristadsförfattare Arkiverad 7 januari 2014 hämtat från the Wayback Machine., Svenska PEN:s webbplats, läst 20 november 2013.
  3. ^ Svedjedal, Johan (2014-10-09). Bland litteraturens förenade nationer: Kring svenska PEN-klubbens historia. Wahlström & Widstrand. sid. 4ff. ISBN 9789146226581. https://books.google.se/books?id=CzW9BAAAQBAJ&pg=PT4. Läst 19 maj 2018 
  4. ^ Wästberg, Per i Vem är det 1993
  5. ^ von Vegesack, Thomas i Vem är det 1995
  6. ^ Kallifatides, Theodor i Vem är det 1997
  7. ^ [a b] Arne Ruth ordförande i Svenska Pen”. DN.SE. 30 maj 2001. https://www.dn.se/arkiv/kultur/arne-ruth-ordforande-i-svenska-pen/. Läst 19 maj 2018. 
  8. ^ Ljiljana Dufgran vald till ordförande för Pen - DN.SE”. DN.SE. 1 juni 2002. https://www.dn.se/nyheter/ljiljana-dufgran-vald-till-ordforande-for-pen/. Läst 19 maj 2018. 
  9. ^ Linnell ny ordförande i Pen”. Kristianstadsbladet. 30 maj 2005. http://www.kristianstadsbladet.se/familj/linnell-ny-ordforande-i-pen/. Läst 19 maj 2018. 
  10. ^ Spektra. ”Larsmo ny ordförande i Svenska Pen”. SvD.se. https://www.svd.se/larsmo-ny-ordforande-i-svenska-pen. Läst 19 maj 2018. 
  11. ^ Larsmo slutar som ordförande i Svenska Pen”. unt.se. 17 maj 2017. http://www.unt.se/kultur-noje/larsmo-slutar-som-ordforande-i-svenska-pen-4653410.aspx. Läst 19 maj 2018. 
  12. ^ Kihlström, Linnéa (26 april 2018). ”Svenska Pen får ny ordförande”. Medievärlden. https://www.medievarlden.se/2018/04/svenska-pen-far-ny-ordforande/#nyhetsbrev. Läst 19 maj 2018. 

Vidare läsningRedigera

  • Johan Svedjedal: Bland litteraturens förenade nationer. Kring svenska PEN-klubbens historia, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2013

Externa länkarRedigera