Mejlans herrgård
Mejlans herrgård (finska: Meilahden kartano) är en herrgård i Helsingfors, Nyland och gårdens historia härstammar från 1400-talet. Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes i början av 1800-talet och så är den också den äldsta byggnaden på Mejlans villaområdet. Nuförtiden ägs Mejlans herrgård av Helsingfors stad och gården är listat i Museiverkets lista om bygga kulturmiljöer av riksintresse. Mejlans herrgård har också kallats Villa Bredablick.[1][2][3]
| Mejlans herrgård | |
 Mejlans herrgårds danssalong | |
| Plats |  Helsingfors, Nyland |
|---|---|
| Typ | herrgård |
| Våningar ovan jord | 1 |
| Färdigställd | Början av 1800-talet |
| Status | Museiverkets byggda kulturmiljöer av riksintresse |
Historia redigera
Mejlans gård är känt redan från 1400-talet när byn var gården låg hette Hindernäs. År 1627 under trettioåriga kriget gav Gustaf II Adolf Mejlans, samt med Munksnäs, Drumsö, och Tali, som förläning till Gerd Skytte. År 1650 förändrades ägarskapet igen när drottning Kristina skänkte Mejlans till Helsingfors stad som "evig egendom". Men redan på 1680-talet var denna "evig egendomen" undanröjdes under Reduktionskraven under 1680 års riksdag och så avslutades Mejlans till Munksnäs säteri.[2][4]
Greven Fabian von Steinheil nämndes som generalguvernör över Storfurstendömet Finland år 1810 och han valde Mejlans herrgård som hans sommarresidens. De första år bodde von Steinheil på Mejlan som hyresgäst men år 1823 köpte von Steinheil hela gården. När von Steinheil avlidit på Mejlans år 1830 ärvde hans dotter Helena von Steinheil gården.[4]
År 1840 flyttade greven Vladimir Musin-Puškin och grevinnan Emilie till Mejlans. Där började grevinnan Emilie att ordna en stor fest i herrgårdens trädgård, en så kallat veneziansk afton. En orkester från Sankt Petersburg spelade i trädgården och fyrverkerier och bloss i olika färger lyste upp hela området när gäster i masker firade i trädgården. Det sägas att grevinnas fest var en av de allra utmärkta fester i hela Helsingfors.[4]
Från år 1847 ägde greven Alexandr Kušelev-Bezborodko Mejlans herrgård. Under hans tid byggdes en danssalong av sten på herrgårdens mark, trädgården inhägnades och bryggan var byggts vid Munksnäs bro för skepptrafik.[4]
I slutet av 1865 såldes Mejlans herrgård till kapten Gustaf Magnus Leonard Jägerskiöld med 12 000 rubel. Jägerskiöld uthyrde tre villatomter från gårdens mark; Toivola, Bergvik och nordligaste delen av Råholmen och så förbättrade herrgårdens ekonomi. År 1871 köpte Helsingfors stad Mejlans herrgård. Staden fortsatte med uthyrning av villatomter och även började att uthyra mera tomter. Så fick Mejlans villaområdet sitt start. [4]
I slutet av 1800-talet var också själv gården delat till sitt eget villatomt. Då började man kalla Mejlans herrgård med namnet Villa Bredablick.[2][4]
I slutet av April 2023 ockuperades den oockuperade huvudbyggnaden av den anarkistiska Makamik-kollektiven.[5]
Huvudbyggnaden redigera
Mejlans herrgårds huvudbyggnad ligger nära stranden vid Bastuviken. Gården på sin tid stora landskapspark är delvis bevarad och i parken finns bland annat terrassen med trappor ner mot stranden och ett lusthus. Huvudbyggnaden är byggt av stock i början av 1800-talet i en våning och den är målat vit med gråa och röda detaljer.[4][2]
Det finns 7 rum i huvudbyggnaden varav 2 är stora sal. I gårdens inredning tillhör kakelkaminer som var designat av arkitekt Gustaf Strengell i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet. Andra viktiga objekt i inredningen är franska panelpardörrar från 1800-talet och gamla handgjorda tapeter.
De äldsta ritningar från huvudbyggnaden härstammar från 1840-talet men man antar att huvudbyggnaden är äldre. I ritningen från 1847 finns det grevens och grevinnas rum ritat i byggnaden.[4]
Stenbyggnad redigera
Stenbyggnaden vid huvudbyggnaden är före detta danssalong från 1847. Ursprungligen var byggnaden i en våning men i början av 1900-talet hejdades den till en tvåvåningsbyggnad. Byggnaden är gul.[2][4]
Gårdens ägarna redigera
| Ägare | År när gården har kommit till ägedom |
|---|---|
| Padis kloster | 1351 |
| Åbo domkapitel | början av 1400-talet |
| Kronan | 1542 |
| Gert Skytte | 1627 |
| Helsingfors stad | 1650 |
| Munksnäs säteri | 1680-talet |
| Johan Gripenberg | Slutet av 1600-talet |
| Helsingfors stad | Slutet av 1600-talet & början av 1700-talet |
| Thomas Mattheiszen | 1775 |
| Fabian von Steinheil | 1823 |
| Helena Steinheil | 1830 |
| Vladimir Musin-Puškin | 1840-talet |
| Alexandr Kušelev-Bezborodko | 1847 |
| Grigori Kušelev-Bezborodko | 1855 |
| Gustaf Magnus Leonard Jägerskiöld | 1865 |
| Helsingfors stad | 1871 |
| Johan Adolph | 1899 |
| O. W. Salin | 1903-1908 |
| Arvo Emil Parmasuo | 1950-1967 |
| Helsingfors stad | 1967- |
Källor redigera
- ^ Nupponen, Sakari (14 januari 2021). ”Meilahdessa rapistuu jo 8 vuotta sitten tyhjilleen jäänyt museo – talon kohtalolle 3 vaihtoehtoa” (på finska). Helsingin Uutiset. https://www.helsinginuutiset.fi/paikalliset/3219533. Läst 21 februari 2021.
- ^ [a b c d e] ”RKY ι Objekt”. www.kulturmiljo.fi. http://www.kulturmiljo.fi/read/asp/rsv_kohde_det.aspx?KOHDE_ID=1606. Läst 21 februari 2021.
- ^ ”HS Helsinki | Ratikkareitin varrella uinuu hylätty kartanoalue: Nyt Helsinki yrittää herättää Meilahden 1800-luvun idyllin henkiin” (på finska). Helsingin Sanomat. 8 oktober 2019. https://www.hs.fi/kaupunki/helsinki/art-2000006265520.html. Läst 21 februari 2021.
- ^ [a b c d e f g h i j] Salonen, Kati; Schalin, Mona. ”Meilahden huvila-alue, ympäristöhistoriallinen selvitys”. Helsingfors stad. https://www.hel.fi/static/hkr/hoito_ja_kehittamissuunnitelmat/meilahden_huvila_ymphistoriallinen_selvitys.pdf. Läst 21 februari 2021.
- ^ ”Kiinteistöt | Anarkistit sanovat vallanneensa Meilahden kartanon kahvilan Helsingissä” (på finska). Helsingin Sanomat. 28 april 2023. https://www.hs.fi/kaupunki/art-2000009551740.html. Läst 29 april 2023.