Wikipedia

Matilda McCrear

Matilda "Tildy" McCrear (slavnamn; födelsenamn möjligen Àbáké[1]), antagligen född 1848, död januari 1940, var en yorubakvinna, från området i nuvarande Nigeria, som vid två års ålder tillsammans med sin mor och systrar fångades och fördes till staden Mobile i delstaten Alabama i USA 1860. McCrear är det sista, kända överlevande offret för den transatlantiska slavhandeln.[2]

Matilda "Tildy" McCrear
FöddÀbáké (född att älskas av alla)[1]
c:a 1857
Nigeria
Död1940 (82–83 år)
Selma, Alabama
Andra namnMatilda Creagh
EtnicitetYoruba
MedborgarskapOkänd
Yrke/uppdragSlav, sedermera landbonde
Känd förAtt vara det sista levande offret för den transatlantiska slavhandeln

Biografi redigera

Enligt en studie publicerad 2020[3][4] gjord av Hannah Durkin vid Newcastle University så fångades McCrear vid ung ålder tillsammans med sin mor och systrar och fördes olagligen till USA på det sista kända slavskeppet som transporterade förslavade afrikaner till USA, femtio år efter att slavskepp och import av slavar förbjudits: skeppet Clotilda.[5] Hon, hennes mor Gracie och då tioåriga syster[6] Sallie, som var de slavnamn familjen gavs i fångenskap, såldes till en plantageägare vid namn Memorable Walker Creagh. Familjen var bland de över 100 individer som transporterades på Clotilda[1]. McCrear hade två systrar vars namn inte är kända och en man som tvångsgiftes med hennes mor och blev hennes styvfar och kallades Guy.[7] Systrarna såldes senare till någon annan än McCrear och modern. Syskonen skulle aldrig träffa varandra igen.[3]

McCrear gifte sig aldrig, men enligt hennes barnbarn[7] levde hon i ett samvetsäktenskap med en vit tyskfödd man, troligen judisk,[1][6] vid namn Schuler[8] och fick tillsammans med honom 14 barn[9] varav 10 överlevde till vuxen ålder.[6] Hon dog i Selma, Alabama januari 1940 vid 83 års ålder.[2]

Födelsenamn redigera

Enligt Olabiyi Babalola Yai, en professor i afrikanska studier med inriktning på litteratur och språk, och ständig UNESCO-delegat,[10] var McCrears ansiktsmärkning obestridligt bevis på hennes härkomst och avslöjade dessutom hennes rätta namn.[1]

Hon är yoruba, det visar hennes ilà - ansiktsmärken av àbàjà-typ.
Dessutom visar de att hennes oriki - namn - var Àbáké som betyder:
"född att älskas av alla".

Professor Olabiyi Babalola Yai, National Geographic[1]

Emancipation redigera

Efter att 13 tillägget till USA:s konstitution ratificerats och slaveriet i USA avskaffats stannade McCrear, som först tog namnet Creagh men sedan bytte till McCrear för att ytterligare distansera sig från slaveriet[9], kvar i Alabama och arbetade som landbonde tillsammans med sin mor och syster.[9]

Medborgarskap redigera

I och med att 14 tillägget ratificierades i juli 1868 så blev alla USA-födda före detta slavar medborgare.[11] Det gällde däremot inte de som förts till USA på Clotilda eftersom de var födda utomlands. Huruvida McCrear någonsin fick medborgarskap genom naturalisation är inte känt.

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d e f] ”The last slave ship survivor and her descendants identified”. nationalgeographic.com. https://www.nationalgeographic.com/history/article/last-slave-ship-survivor-descendants-identified. Läst 28 mars 2020. 
  2. ^ [a b] ”Last survivor of transatlantic slave trade discovered”. bbc.com. 25 mars 2020. https://www.bbc.com/news/education-52010859. 
  3. ^ [a b] Hanna Durkin (på engelska). Slave & Abolition, A journal of Slave and Post-Slave Studies, Volume 41, 2020 - Issue 3. doi:10.1080/0144039X.2020.1741833. Läst 2 april 2021 
  4. ^ ”Uncovering The Hidden Lives of Last Clotilda Survivor Matilda McCrear and Her Family”. tandfonline.com. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/0144039X.2020.1741833. Läst 2 april 2020. 
  5. ^ ”Search Continues for Last American Slave Ship After Recent Wreck Ruled Out”. smithsonianmag.com. https://www.smithsonianmag.com/smart-news/last-american-slave-ship-search-continues-180967921/#71rHfWlkEg5YGbIi.99. Läst 6 mars 2021. 
  6. ^ [a b c] ”True story behind America's 'last slave' and how her past was kept family secret”. mirror.co.uk. 27 mars 2020. https://www.mirror.co.uk/news/us-news/true-story-behind-americas-last-21769157. 
  7. ^ [a b] ”Matilda McCrear – the hidden story of the last transatlantic slave trade survivor”. heritagedaily.com. https://www.heritagedaily.com/2020/03/matilda-mccrear-the-hidden-story-of-the-last-transatlantic-slave-trade-survivor/126821. Läst 2 april 2021. 
  8. ^ ”Researcher Identifies the Last Known Survivor of the Transatlantic Slave Trade”. smithsonianmag.com. https://www.smithsonianmag.com/smart-news/researcher-discovers-last-known-survivor-transatlantic-slave-trade-180974530/. Läst 27 mars 2020. 
  9. ^ [a b c] ”Final survivor of transatlantic slave trade revealed to have died 80 years ago”. nydailynews.com. 25 mars 2020. https://www.nydailynews.com/news/national/ny-transatlantic-slave-trade-20200325-hnrfulixfrdc7nt3fl5jm6qgem-story.html.  VPN från USA Krävs
  10. ^ ”Olabiyi Yai: Farewell To the Pollyanna of Afro-Optimism, By Toyin Falola”. premiumtimesng.com. 8 december 2020. https://opinion.premiumtimesng.com/2020/12/08/olabiyi-yai-farewell-to-the-pollyanna-of-afro-optimism-by-toyin-falola/. 
  11. ^ ”The Real Origins of Birthright Citizenship”. theatlantic.com. 31 oktober 2018. https://www.theatlantic.com/ideas/archive/2018/10/birthright-citizenship-was-won-freed-slaves/574498/. 

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Matilda_McCrear&oldid=53024728”