Marmosa mexicana[2][3][4] är en pungdjursart som beskrevs av Clinton Hart Merriam 1897. Marmosa mexicana ingår i släktet dvärgpungråttor och familjen pungråttor.[5][6] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

Marmosa mexicana
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassPungdjur
Marsupialia
OrdningPungråttor
Didelphimorphia
FamiljPungråttor
Didelphidae
SläkteDvärgpungråttor
Marmosa
ArtMarmosa mexicana
Vetenskapligt namn
§ Marmosa mexicana
AuktorMerriam, 1897
Utbredning
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Utseende redigera

Arten blir med svans 26 till 28,5 cm lång, svanslängden är 14 till 20,5 cm och vikten varierar mellan 29 och 92 g. De flesta exemplar väger omkring 46 g.[7] Marmosa mexicana tillhör pungdjuren men honor saknar pung (marsupium). Djuret har rödbrun päls på ovansidan och gulaktig till orange päls på undersidan. Kännetecknande är de stora svarta fläckarna kring ögonen som liknar en ansiktsmask. De når nästan upp till öronen.[8] Liksom hos andra släktmedlemmar förekommer motsättliga stortån vid bakfötterna och en naken svans som kan användas som gripverktyg.[7]

Tandformeln är I 5/4, C 1/1, P 3/3, M 4/4, alltså 50 tänder i hela tanduppsättningen. Antalet spenar varierar mellan 11 och 15. I samma region lever även pungråttan Tlacuatzin canescens som dok har en grå päls.[9]

Utbredning redigera

Pungdjuret förekommer i Centralamerika från södra Mexiko till Panama. Arten vistas i låglandet och i upp till 1 600 meter höga bergstrakter. Habitatet utgörs av regnskogar, mera torra skogar och buskmarker.[1]

Ekologi redigera

Denna dvärgpungråtta klättrar främst i träd där den ibland når kronan 30 meter över marken. Ibland går den på marken. Individerna bygger ett klotrunt näste av blad, gräs och andra växtdelar. De äter främst frukter samt några insekter.[7] Även ägg och små ryggradsdjur ingår i födan. Marmosa mexicana är huvudsakligen nattaktiv. Boet placeras i trädens håligheter och i jordhålor eller pungråttan övertar övergivna fågelbon. De flesta ungar föds mellan mars och juni och en kull utgörs av 2 till 13 ungar. Äldre ungar håller sig fast på moderns undersida eller de sitter på moderns rygg under utflykter.[9] För övrigt antas att levnadssättet är lika som hos andra släktmedlemmar.[8]

Flera individer hamnade av misstag i bananleveranser till USA.[7]

Underarter redigera

Arten delas in i följande underarter:[5]

  • M. m. mayensis
  • M. m. mexicana
  • M. m. savannarum

Källor redigera

  1. ^ [a b c] 2012 Marmosa mexicana Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ (1998) , website Marmosa mexicana, Mammal Species of the World
  4. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vols. 1 & 2
  5. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (1 maj 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  6. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  7. ^ [a b c d] Mexican Mouse Opossum Arkiverad 19 februari 2017 hämtat från the Wayback Machine., Smithsonian Institution, läst 2017-02-18.
  8. ^ [a b] Robert Voss (1 maj 2013). ”Mexican mouse opossum” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Marmosa_mexicana/. Läst 18 februari 2017. 
  9. ^ [a b] Ceballos, Gerardo (2014). ”Mexican mouse opossum”. Mammals of Mexico. JHU Press. sid. 78-79 

Externa länkar redigera