Marius Petipa, född 11 mars 1819 i Marseille, död 14 juli 1910 i Ryssland, var en fransk balettdansare och koreograf.

Marius Petipa
Marius Petipa, 1898.
FöddVictor Alphonse Petipa[1]
11 mars 1818[2][3][4]
rue Dumarsais[5]
Död1 juli 1910 (g.s.)[3][6][7] (92 år)
Hurzuf[8][9]
BegravdTichvinkyrkogården
Andra namnМариус Иванович Петипа
Medborgare iFrankrike och Kejsardömet Ryssland
Utbildad vidkungliga konservatoriet i Bryssel
SysselsättningDansare, librettist, balettdansare, koreograf[10], balettmästare, lärare[10]
ArbetsgivareBolshoi Kamenny Theatre
Noterbara verkTörnrosa, Nötknäpparen, Svansjön, Don Quijote (balett) och La Bayadère
MakaMarija Surovsjtjikova-Petipa
(g. 1854–1869)
Ljubov' Savitskaja
(g. 1876–1910)
BarnMarius Mariusovitj Petipa (f. 1850)
Marie Petipa (f. 1857)
Nadezjda Petipa (f. 1874)
Marij Petipa (f. 1884)
FöräldrarJean-Antoine Petipa
Utmärkelser
Sankt Annas orden, andra klass
Akademiska palmen
Sankt Stanislausorden, tredje klass
Sankt Vladimirs orden, fjärde klassen
Rumänska kronorden
Namnteckning
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Petipa är känd för sin långa karriär som balettmästare vid den kejserliga baletten i Sankt Petersburg, en position han innehade från 1871 fram till 1903. Han skapade över femtio baletter, varav en del har överlevt i olika versioner, antingen i original eller rekonstruerade från sin ursprungliga form.

Petipa var framgångsrik både som ledare och lärare och har bland annat koreograferat baletterna Svansjön 1895, Törnrosa 1890 och Nötknäpparen 1892.

Petipa återupplivade ett stort antal verk som skapats av andra balettmästare. Många av dessa omarbetningar skulle gå vidare till att bli de slutgiltiga utgåvorna på vilka alla efterföljande produktioner skulle grundas. De mest kända av dessa är Le Corsaire, Giselle, La Esmeralda, Coppélia, La Fille Mal Gardée (med Lev Ivanov) och Svansjön (med Lev Ivanov).

Petipa anses vara den mest inflytelserika balettmästaren och koreografen i balettens historia.

Bilder redigera

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ läs online, www.archives13.fr.[källa från Wikidata]
  2. ^ Encyclopædia Britannica, Marius Petipa, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, Marius Petipa, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Internet Broadway Database, Marius Petipa, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Departmental archives of Bouches-du-Rhône, Victor Alphonse Petipa, 9/44, 375, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ International Music Score Library Project, Marius Ivanovich Petipa, läst: 9 oktober 2017, licens: Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
  7. ^ Find a Grave, Marius Petipa, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  8. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Петипа Мариус Иванович”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  9. ^ Большая российская энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, no value, läs online och läs online, läst: 31 oktober 2021, licens: verk skyddade av upphovsrätt.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] arkiv Storico Ricordi, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]