Marie Louise av Gonzaga-Nevers
Marie Louise av Gonzaga-Nevers och Mantua eller Lovisa Maria Gonzaga, i Polen kallad Ludwika Maria Gonzaga, född 18 augusti i Paris 1611, död 10 maj 1667 i Warszawa,[8] var en polsk drottning. Hon var dotter till hertig Karl av Gonzaga-Nevers och Katarina av Lothringen.
| Marie Louise av Mantua | |
 | |
| Född | 18 augusti 1611[1][2] Paris[3] eller Nevers[4] |
|---|---|
| Död | 10 maj 1667[1][2] (55 år) Warszawa[5] |
| Begravd | Krakóws domkyrka |
| Medborgare i | Polsk-litauiska samväldet |
| Sysselsättning | Politiker |
| Befattning | |
| Староста грудзёндзкі Staroste de Wiślica Lubomelski starosta Drottning av Polen (1646–1648) | |
| Make | Vladislav IV av Polen (g. 1646–)[6] Johan II Kasimir (g. 1649–)[6] |
| Barn | Maria Anna Teresa Wazówna (f. 1650) Johan Sigismund Vasa (f. 1652) |
| Föräldrar | Karl I av Mantua[7] Catherine of Guise |
| Släktingar | Anna Gonzaga (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Den gyllene rosen | |
| Heraldiskt vapen | |
.png) | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Marie Louise uppfostrades i Frankrike och blev tidigt införd i Hotel de Rambouillets krets.
Det franska hovet hade tidigt planer på att gifta henne med kung Vladislav IV Vasa av Polen och därigenom stadga det franska inflytandet i detta land; giftermålet kom också till stånd, sedan Vladislavs första gemål, Cecilia Renata av Österrike, avlidit 1644. Åtföljd av en stor fransk hovstat, kom Marie Louise till Polen 1646 [9] och började tidigt nog att politisera och intrigera i Frankrikes intresse.
Efter Vladislavs död 1648 förmäldes hon (efter påvlig dispens) med dennes bror och efterträdare Johan II Kasimir Vasa 1649 och kom att spela en framträdande roll under dennes oroliga regering.[10] Under kriget mot svenskarna gav hon prov på både energi och offervillighet, men hennes intressen samlade sig redan före fredsslutet kring planen att, efter anvisning från Paris, få en fransk prins (hertigen av Enghien) vald till polsk tronföljare.
Genom en vittutgrenad korruption hade hon skapat ett fransksinnat hovparti, som i denna fråga gick hennes ärenden; hon förfogade utan skrupler över rikets högsta ämbeten för sina syftens vinnande. Planen strandade på motståndet från ett antifranskt, "konstitutionellt" parti under Jerzy Lubomirskis ledning, men först efter ett långvarigt inbördeskrig.
Hon har i Polen länge firats såsom lika from i levernet som klarsynt och energisk i sin politiska gärning. En senare tids historieskrivning har framhållit hennes äregirighet och styrka i intrigen, men fördömer starkt hennes samvetslösa, i ett främmande lands tjänst ställda korruptionsmetoder. Hon spelade en verksam roll i Karl X Gustavs polska krig.
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ [a b] RKDartists, Maria Ludovica Gonzaga, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, Marie Louise Gonzaga, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 12 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ ”Hamborgh den 10. Maij”. Ordinari Post-Tijdender: s. 1. 22 maj 1667.
- ^ ”Från Danzig den 2. Febr.”. Ordinari Post Tijdender: s. 4. 25 februari 1646.
- ^ ”Från Krakaw i Pohln den 25. Jan.”. Ordinari Post Tijdender: s. 2. 2 mars 1649.
Allmänna källor redigera
- Lovisa Maria i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Marie Louise av Gonzaga-Nevers.
| Företrädare: Cecilia Renata av Österrike |
Drottning av Polen 1646–1667 |
Efterträdare: Eleonora Maria Josefa av Österrike |