Öppna huvudmenyn
Gaetano Donizetti.

Maria Stuarda (Maria Stuart) är en italiensk opera i två akter med musik av Gaetano Donizetti och libretto av Giuseppe Badari efter pjäsen Andrea Maffeis översättning av Friedrich Schillers drama Maria Stuart (1800). Operan hade premiär den 18 oktober på Teatro San Carlo i Neapel under titeln Buondelmonte. Svensk premiär den 27 januari 1990 på Kungliga Operan i Stockholm.

Innehåll

HistoriaRedigera

Donizetti fick 1834 beställning på Maria Stuarda från Teatro San Carlo-operan i Neapel men stötte på problem med censuren, som inte ville ha det tragiska slutet. Han fick två veckor på sig att skriva om operan till en helt annan text, och Buondelmonte blev naturligt nog inte lyckad. Den 30 december 1835 sattes Maria Stuarda upp i sin ursprungliga gestalt på La Scala i Milano med den berömda Maria Malibran i titelrollen. Hon var svårt indisponerad men vägrade låta någon annan överta rollen, och även denna föreställning blev ett fiasko. Senare har Maria Stuarda visat sig vara en effektfull operan med en mycket stark slutscen. 1958 återupptäcktes operan i och med en uppsättning i Bergamo.

1986 hittade den svenska musikforskaren Anders Wiklund Donizettis manuskript till Maria Stuarda i arkivet till Stiftelsen Musikkulturens Främjande i Stockholm. Därmed kunde en källkritisk utgåva ges ut.

PersonerRedigera

HandlingRedigera

Maria Stuarda sitter fängslad på slottet Fotheringay i England. Hovet och Talbot hävdar att man skall visa den skotska drottningen barmhärtighet, men Cecil vågar inte lita på henne utan fordrar att hon skall avrättas. Maria vänder sig i ett brev till drottning Elisabettas favorit Roberto och ber honom vädja för hennes räkning, men Elisabetta kräver att få se brevet och inser att Maria Stuarda eftertraktar både hennes krona och den man hon ämnar gifta sig med. Roberto lyckas få ett möte till stånd mellan Maria och Elisabetta, men fastän Maria faller på knä och ber om förlåtelse är Elisabetta obeveklig och beskyller henne för högförräderi. Maria blir ursinnig och kallar drottningen för en oäkting, varpå hon förs bort av vakterna och döms till döden. Maria avlägger syndabekännelsen inför Talbot men frånsäger sig ansvaret för sin man lord Darnleys död. Till sist bestiger hon lugnt och värdigt schavotten.

KällorRedigera