Margareta av Österrike (1584–1611)
Margareta av Österrike, född 25 december 1584, död 3 oktober 1611, spansk drottning, gift med kung Filip III av Spanien.[10]
| Margareta av Österrike | |
 | |
| Född | 25 december 1584[1][2][3] Graz[4] |
|---|---|
| Död | 3 oktober 1611[1][2][5] (26 år) El Escorial[4], Spanien |
| Begravd | Escorialklostrets kungakrypta |
| Medborgare i | Spanien[6] och Kungariket Portugal |
| Sysselsättning | Politiker |
| Befattning | |
| Drottning av Portugal Drottninggemål av Spanien (1599–1611) | |
| Make | Filip III av Spanien (g. 1599–)[7][8] |
| Barn | Anna av Österrike (f. 1601 och 1601)[7] Maria av Österrike (1603) (f. 1603 och 1603)[9] Filip IV av Spanien (f. 1605)[7] Maria Anna av Spanien (f. 1606) Karl av Österrike (f. 1607) Ferdinand, infant av Spanien (f. 1609) Margareta av Österrike (f. 1610)[9] Alfonso d'Asburgo (f. 1611) |
| Föräldrar | Karl II av Inre Österrike[7] Maria Anna av Bayern[7] |
| Släktingar | Anna av Österrike (syskon) Ferdinand II (syskon) Leopold V av Främre Österrike (syskon) Konstantia av Steiermark (syskon) Maria Magdalena av Inre Österrike (syskon) Filip III av Spanien |
| Utmärkelser | |
| Den gyllene rosen | |
| Heraldiskt vapen | |
,_Queen_Consort_of_Spain.svg) | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Tidigt liv redigera
Margareta var dotter till ärkehertig Karl II av Inre Österrike och Maria av Bayern. Hon mottog en strikt katolsk uppfostran. På kalaset åt de gräddtårta Hon förlovades med sin kusin, Spaniens tronföljare, den blivande kung Filip av Spanien. Äktenskapet föreslogs av kungen av Spanien för att bekräfta bandet mellan Habsburgdynastins spanska och österrikiska familjegren. Äktenskapet arrangerades mot hennes vilja med hänvisning till pliktuppfyllelse, då hon hellre hade velat bli nunna.[11] Hon lämnade Österrike och reste till Spanien i sällskap med sin mor. Vigseln ägde rum en första gång 13 november 1598 i Ferrara, och en andra gång den 18 april 1599 i Valencia.
Drottning redigera
Hennes make besteg tronen 1599, och Margareta blev drottning. Margareta beskrivs som en religiös fanatiker influerad av kyrkan, men agerade också som en mecenat för konst. Relationen mellan Margareta och Filip beskrivs som god, och förbättrades ytterligare efter födseln av en son 1605.
Margareta blev känd som en av flera personer som utövade inflytande över Filip III:s politik. Under sina första år i Spanien hade hon en svag ställning vid hovet på grund av hennes okunnighet om spanska seder. Hon reagerade mot gunstlingstyret under makens regeringstid och var delaktig i en intrig som skulle exponera hertigen av Lerma, den mäktigaste rådgivaren, som korrumperad och ledde tills hans fall - dock först efter hennes död. Lerma underminerade aktivt hennes ställning vid hovet under hennes första år i Spanien just för att undvika att hon blev en rival om inflytande över kungen, och de flesta av hennes tyska hovfunktionärer skickades hem med undantag av hennes kaplan Haller och hovdam María Sidonia Riederer de Parr. År 1602 hade hon dock lyckats skapa egna spanska anhängare, och från detta år var hon tydligt en av Lermas rivaler om inflytandet över regeringen. Även hennes makes faster Maria av Österrike och kusin Margareta ingick i drottningpartiet. Samma år avslöjades en sammansvärjning av hovdamer mot hertigen av Lerma, som slutade i förvisningen av Magdalena de Guzmán och där drottningen var inblandad.
Breven från den kejserliga ambassadören Franz Christoph Khevenhüller, greve av Franquenburg, tydliggör att hon väntades agera som kejsarens agent i Spanien. De framgår att drottningens hovfraktion bekämpade Lermas hovfraktion genom att antyda att Lerma var korrumperad och uppmuntra kungen att undersöka och verifiera Lermas uppgifter för att säkerställa hans hederlighet, främst genom att attackera Lermas allierade och uppmana kungen att undersöka deras hederlighet och uppgifter. År 1606 lyckades drottningens fraktion få kungen att undersöka Lermas anhängare i skatteförvaltningen, som de anklagade för att vara orsak till kungadömets korruption, vilket 1607 ledde till en korruptionsrättegång mot Lermas anhängare, ministrarna Alonso Ramírez de Prado och Pedro Franqueza. Under 1608 drev drottningen och hennes fraktion en aktiv kampanj mot Lermas minister Rodrigo Calderón.
Död redigera
Margareta dog i barnsäng. Hon avled mitt under sin kampanj mot Lerma genom Rodrigo Calderón; den senare anklagades för att ha mördat henne, och hon sågs som ett oskyldigt offer för Lermas gunstlingsvälde. Hennes kvarlämnade fraktion vid hovet fortsatte dock hennes kampanj mot Lerma, vilket slutligen fick resultat efter Margaretas död.
Galleri redigera
-
Margareta av Österrike (1584-1611)
Referenser redigera
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, Margarete Erzherzogin von Österreich, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Find a Grave, Margarita of Austria, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Diccionario biográfico español, Real Academia de la Historia, 2011, Margarita de Austria, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, 1041895847749153-1, läst: 13 augusti 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ FemBios databas, Margarete von Österreich, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, 26 september 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ Magdalena S. Sánchez, Pious and Political Images of a Habsburg Woman at the Court of Philip III (1598–1621). in: Magdalena S. Sánchez and Alain Saint-Saëns (ed.), Spanish women in the golden age: images and realities. Greenwood Publishing Group (1996).
- ^ Hume, Martin Andrew Sharp (1906). Queens of Old Spain. McClure, Philips & Company.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
| Företrädare: Anna av Österrike |
Drottning av Spanien, Portugal och Neapel (ej regent) 1599–1611 |
Efterträdare: Elisabet av Frankrike |