Mamah Borthwick

Martha Borthwick
	Martha Borthwick
	Borthwick i en tidning i december 1911.
Född	19 juni 1869; Boone, Iowa, USA
Död	15 augusti 1914 (45 år); Spring Green, Wisconsin, USA
Nationalitet	Amerikan
Andra namn	Mamah Borthwick
Utbildning	Filosofie kandidat
Alma mater	University of Michigan
Yrke/uppdrag	Bibliotekarie, översättare
Make	Edwin Cheney (1869–1942)
Partner	Frank Lloyd Wright

Martha "Mamah" Borthwick, född 19 juni 1869 i Boone i Iowa, död 15 augusti 1914 i Spring Green i Wisconsin, var en amerikansk bibliotekarie och översättare. Hon träffade Ellen Key i hennes hem och översatte en av hennes böcker. Borthwick är mest känd för sin relation med Frank Lloyd Wright, och hon bodde i arkitektens berömda hus Taliesin i Wisconsin. Det slutade dock i tragedi då hon mördades av en betjänt i huset.^[1]

Biografi redigera

Tidiga år redigera

Martha Borthwick var dotter till Marcus S. Borthwick, reparationsingenjör vid ett järnvägsbolag i Chicago och Almira A. Bowcock från Tennessee.^[2]

Borthwick studerade vid Universitetet i Michigan och blev bibliotekarie i Port Huron, Michigan. År 1899 gifte hon sig med Edwin Cheney, elektroingenjör, bosatt i Oak Park, Illinois. De fick två barn, John 1902 och Martha 1905.

Cheney anlitade sin granne arkitekten Wright för att bygga ett så kallat Präriehus åt familjen, vilket blev klart 1904. Borthwick och Wright var båda fritänkare och inledde en relation. 1909 begärde de skilsmässa på var sitt håll. När det inte accepterades flydde de från Illinois och sammanstrålade i Italien.^[3]

Tid i Europa (1909–1911) redigera

Frank Lloyd Wright LC-USZ62-36384

Paret anlände till Europa i slutet av 1909. De reste runt och studerade europeisk konst i Italien, Frankrike och den nya Wiener Sezession. I Berlin visade Wright upp ritningar och beskrivningar på sina arbeten och fick två utgåvor publicerade på ett tyskt förlag.^[4] Borthwick kunde tyska och skaffade sig en bostad Berlin. Wright bosatte sig i Florens och de reste till varandra.^[5]

Borthwick inledde en brevväxling med Ellen Key och erbjöd sig att introducera Key i USA. Det accepterades under förutsättning att Borthwick lärde sig svenska. Borthwick och Wright reste till Alvastra i juni 1910 och besökte Key i det nybyggda hemmet Strand.^[a]^[5]

Sommaren 1911 återvände paret till USA.

Taliesin och senare år redigera

Taliesin och gården sommaren 1912, studion till vänster.

Wright återupptog sitt arkitektkontor i Oak Park, Illinois och planerde ett nytt hem på sin morbrors lantegendom i Spring Green i södra Wisconsin. Det blev klart 1912 och han döpte det till Taliesin^[b]. I detta låg Wrights samlade designprinciper avseende präriehus, med form och material från omkringliggande landskapet.^[6]

Borthwick begärde åter skilsmässa och hennes man, Cheney accepterade under förutsättning att han fick vårdnaden över barnen. Borthwick och Wright flyttade in i Taliesin. Gården bestod av en ateljé och ett bostadshus omgivet av en stor trädgård.

Borthwick översätte en av Ellen Keys böcker: The morality of woman and other essays.^[7]

Död redigera

Den 15 augusti 1914 övervakade Wright konstruktionen av en nöjespark i Chicago, då han fick bud om att Taliesin brann.^[8] En betjänt, Julian Carlton från Barbados, hade satt eld på bostadshuset efter att ha dödat Borthwick och hennes två barn som var på besök. Fyra kollegor till Wright blev också offer. Carlton, som hade en psykisk störning, infångades i närheten av mordbranden. Han dog i fängelset, och ingen rättegång kunde fastställa motivet till dådet.^[1]^[3]

Kommentarer redigera

^ Ellen Key stödde Borthwick i att ha lämnat sin make, men hon kunde inte acceptera att Bothwick också lämnat sina barn.
^ Wright uppkallade huset efter den walesiske barden Taliesin.

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter redigera

^ [a b] http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/wales/1110359.stm
^ https://www.findagrave.com/cgi-bin/fg.cgi?page=gr&GRid=55686705
^ [a b] http://www.steinerag.com/flw/Artifact%20Pages/PhotoWrightPortraitsC.htm
^ Stungo 1999, sid. 16.
^ [a b] http://www.svd.se/ett-bortrangt-stycke-kvinnohistoria
^ Maddex 2000, sid. 49.
^ Key, Ellen (1911) (på engelska). The morality of woman and other essays. Chicago. Libris 2739614
^ ”The Taliesin Tragedy”. Läst 5 mars 2017.

Tryckta källor redigera

Stungo, Naomi (1999) (på eng). Frank Lloyd Wright. London: Carlton Books. ISBN 1858687543
Maddex, Diane (2000) (på engelska). 50 favorite houses by Frank Lloyd Wright. London: Thames & Hudson. Libris 4994791. ISBN 0-500-01992-4

Vidare läsning redigera

Horan, Nancy; Janson Borglund Tove (2008). Kärleken till Frank: roman. Stockholm: Bonnier. Libris 10660566. ISBN 978-91-0-011437-4
Boyle, T. Coraghessan (2009) (på engelska). The women: a novel. New York: Penguin Books. Libris 11806036. ISBN 978-0-14-311703-2

[6] Ellen Key stödde Borthwick i att ha lämnat sin make, men hon kunde inte acceptera att Bothwick också lämnat sina barn.

[7] Wright uppkallade huset efter den walesiske barden Taliesin.

[”BBC”-1] [a b] http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/wales/1110359.stm

[2] ttps://www.findagrave.com/cgi-bin/fg.cgi?page=gr&GRid=55686705

[”Cheney”-3] [a b] http://www.steinerag.com/flw/Artifact%20Pages/PhotoWrightPortraitsC.htm

[FOOTNOTEStungo199916-4] Stungo 1999, sid. 16.

[”svd”-5] [a b] http://www.svd.se/ett-bortrangt-stycke-kvinnohistoria

[FOOTNOTEMaddex200049-8] Maddex 2000, sid. 49.

[9] Key, Ellen (1911) (på engelska). The morality of woman and other essays. Chicago. Libris 2739614

[10] ”The Taliesin Tragedy”. Läst 5 mars 2017.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[a]

[b]

[6]

[7]

[8]