Malmgårdar i Stockholm betecknar en typ av byggnader på Stockholms malmar uppförda under 1600- och 1700-talen. Ofta var de herrgårdsliknande, och i regel använda som sommarboställe eller sin tids "fritidshus" för adels- och borgarklassen. Många malmgårdar var därför i början oisolerade. Framför allt var malmgårdar trädgårdar, där man odlade allt mellan exotiska växter (som på vintern förvarades i orangerier) och medicinalväxter. Trädgårdarna hade ofta ett lusthus som prydnad eller för utomhusfester på sommaren.[1]

Stora Hornsbergs ägor 1772. Malmgården revs på 1890-talet.

År 1636 utfärdades ett privilegiebrev som gav stadens borgare möjlighet att bygga sig hus och anlägga odlingar på malmarna.[2] Innehavaren fick inte vara mantalsskriven på sin malmgård, och en del av skörden skulle lämnas till staden ”att då stadzens inkompst förbättras”. Idag finns 38 malmgårdar bevarade, de flesta på Södermalm.

Historia redigera

Malmgårdarna i Stockholm var i allmänhet praktfulla och liknade herrgårdar på landsbygden. Malmgården erbjöd den bekvämlighet och det utrymme, som de mäktiga adelsfamiljerna vant sig vid i sina slott och som endast stod ett fåtal till buds. I äldre handlingar användes benämningen "trädgårdar", från 1600-talets mitt möter namnet "malmgård". Det blev snart en modesak att äga sådana malmgårdar, och de skulle helst uppföras på norra malmen (Norrmalm). Men även på södra malmen (Södermalm) fanns många trädgårdstomter. En bland de första mera storartade anläggningarna där blev det palats med tillhörande trädgård, terrasser och springbrunnar, som Jakob De la Gardies änkegrevinna Ebba Brahe uppförde mot slutet av 1650-talet är Ebba Brahes malmgård. En liten återstod av den Hårlemanska malmgården på Norrmalm finns i Centralbadsparken vid Drottninggatan.[3]

Stockholms malmgårdar i urval redigera

Bevarade eller delvis bevarade byggnader redigera

 
Cedersdals malmgård
 
Hårlemanska malmgården
 
Triewalds malmgård
 
Paschs malmgård
 
Rålambshovs gård

Ett urval av malmgårdar i alfabetisk ordning:

Rivna, nerbrunna respektive flyttade byggnader redigera

I alfabetisk ordning:

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ Malmgårdarna i Stockholm, sida 16
  2. ^ Natur & Kultur Arkiverad 20 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ Nordisk familjebok, 1904–1926
  4. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 mars 2011. https://web.archive.org/web/20110314031038/http://www.skansen.se/artikel/jakobsberg. Läst 27 december 2012. 

Litteratur redigera