Malldiskussion:Partifakta

Antal riksdagsmandat

Antal riksdagsmandat kunde vara intressant att ha med i mallen. Svenska riksdagsvalet 2002 --NERIUM 1 juni 2006 kl.14.56 (CEST)

Bild

Varför finns inget utrymme för en eventuell bild i mallen? Popperipopp 27 juli 2008 kl. 17.26 (CEST)

Ja, det kan man sannerligen fråga sig. Jag ska försöka fixa till det lite senare. Jag lägger in det på listan. Smurf-Olle 29 oktober 2008 kl. 19.25 (CET)

Tidning/Partiorgan

De flesta partier har ju ett officiellt organ, kanske det skulle finnas plats för i mallen? --Dalen 22 mars 2010 kl. 15.27 (CET)

Ungdomsförbund

Vore det inte en bra idé att ha med ungdomsförbund här? Det har väl de flesta partier.

Positionering

* Flyttat från Användardiskussion:Obelix#Synd, men varför?.Obelix 30 juli 2010 kl. 16.55 (CEST)

Jag undrar varför du tycker det är onödigt med positionering. Det finns på engelska wikipedia och jag anser att den är till en stor nytta för mig när jag läser där om olika partier och det är en stor nytta även i Sverige. Håller du inte med om positioneringen tycker jag vi kan diskutera om det är korrekt, men dessa baserade sig på vad jag minns skrivits på engelska Wikipedia om dessa partier. Vi har dessutom en artikel om höger-vänster-skalan. Denna kan vi använda på ett mycket konstruktivt sätt. Positioneringen är relevant för läsaren och är en uppgift som är bra att ha om vart på högervänsterskalan ett parti återfinns. Det handlar alltså inte om att slå en kil mellan något utan för att visa på dimensionen som är reell. Jag tror även den beskrivningen kan hjälpa ifall där det ideologiska är oklart, ifall ett parti är extremvänster, vänster, centervänster, center, centerhöger eller höger, extremhögerdnm ^{(d | b)} 30 juli 2010 kl. 11.05 (CEST)

Det är ofta en stor förenkling av partierna som idag är svåra att dela in i vänster-höger och som ofta blir ett eget personligt ställningstagande eftersom det ofta finns stora skiljda meningar om vad ett politiskt parti befinner sig. En del tycker att alla partier svävar till mitten - andra håller kvar på de klassiska positionerna. Jag tycker inte vi ska syssla med egen forskning, som det tyvärr ofta blir då partierna själva inte fokuserar på om de är "vänster" eller "höger". Obelix 30 juli 2010 kl. 12.04 (CEST)

Svenska partiers placering på höger–vänsterskalan 1979–2006, enligt väljarnas bedömning.

Jag vet inte om jag är beredd att hålla med om det men visst är det en grovhuggen indelning men knappast en förenkling av slaget att man förminskar. Hade det varit så att man ersatte ideologierna med detta skulle det vara en förenkling av slaget du skriver, men detta är ett komplement. Höger-vänster-skalan är i allra högsta grad levande och ideologierna placeras in efter det. Med argument du för här skulle vi även kunna ta bort ideologierna från partierna och låta allt vara svävande. Partierna placerar sig själva också in i högervänsterskalan i sin självidentifiering. Det finns även otaliga statistikmätningar på dessa saker hos statsvetare vi kan luta oss till så det blir ingen egen forskning. Det vi kan börja med är att konstatera denna skalan vi själva har på Wikipedia, som du ser på bilden. dnm ^{(d | b)} 30 juli 2010 kl. 12.38 (CEST)

Partierna brukar definiera sig till en ideologi. Där blir det aldrig kontroversiellt för oss att sätta ut ideologin och det får även anses som basinformation att ha med i artikeln, men att märka som du gjorde Sverigedemokraterna som "höger" var väldigt kontroversiellt, liksom är det inte på något sätt självklart att Centerpartiet ska märkas som "center" och "center-höger". Nej, låt oss ha en artikel om vänster- och högerskalan, men vi bör emm inte indela partierna efter den. Det kommer vi aldrig kunna göra på ett tvärsäkert sätt och det blir ett oneutralt ställningstagande. Obelix 30 juli 2010 kl. 16.52 (CEST)

Partierna definierar sig själva utifrån ideologi och praktisk politik. Detta går att sätta på en skala. Detta är inte nödvändigtvis partiernas egna uppfattning som skall styra. Precis som vi anser att inte nazistorganisationer skall få definiera sig själva fritt så kan man här mycket väl tänka sig att man följer forskning på området där det finns tydliga definitioner och som du ser ovan kan man även hämta stöd i väljarnas uppfattningar. Även de politiska partierna debatterar om varandra i höger-vänstertermer; du kan ju bara lyssna på den politiska debatten som pågår. Det är tydligt att centern beskriver De rödgröna som vänsterpartier då de säger "vänsterpartierna" och det motsatta råder från De rödgröna om Alliansen som säger "högerpartierna". Vad är centerpartiet enligt dig om inte "center, center-höger"? De är inte "höger" och de är inte "center-vänster" eller "vänster". Högerpositioneringen på SD baserades helt enkelt på vart median brukar beskriva SD hemmahörande. Nu står det "oklar" där.

Inget vi gör här är tvärsäkert och vi kan heller inte låta partierna själva få definiera sig. Engelska wikipedia klarar av denna balansgång och det borde även vi göra. Positioneringen är ett bra hjälpmedel för läsaren. Höger-vänster-skalan är i allra högsta grad levande och vad enskilda medlemmar tycker om sin egen positionering är totalt ointressant i sammanhanget då partier är kollektiva enheter. dnm ^{(d | b)} 30 juli 2010 kl. 17.05 (CEST)

Och hur ska man göra med partier som inte anser att de passar in på höger-vänster-skalan? ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 3 augusti 2010 kl. 12.03 (CEST)

Om det inte finns en statsvetenskaplig eller allmän ståndpunkt/beskrivning (folkopinion, media osv) så får man låta bli helt enkelt i de enskilda fallen. dnm ^{(d | b)} 3 augusti 2010 kl. 12.07 (CEST)

Eftersom vi har en klart godtagbar källa tycker jag att vi kan ha med den. Ser inget bra argument för att låta bli utan bara känsloargument. /Grillo 3 augusti 2010 kl. 13.25 (CEST)

Dock ska det självklart vara ett bindestreck mellan höger-vänster och skalan. /Grillo 3 augusti 2010 kl. 13.26 (CEST)

Kallar du verkligen argument såsom att vi inte tvärsäkert kan slå fast vart partierna är på de vänster- och högerskalan eftersom det finns många olika åsikter i media och opinionsbildare om de vart de politiska partierna ligger? Det finns ingen entydig säker uppfattning, särskilt inte om kontroversiella partier som Sverigedemokrater där de olika uttalandena i media skiljer sig åt mellan forskare. Partierna själva benämner sig inte enligt vänster- och högerskalan så någon källa där kan vi inte få. Är detta känsloargument? Jag tycker det är sakskäl för att anse det som egen forskning. Problemet är alltså att det ofta finns många statsvetenskaplig eller allmän ståndpunkt/beskrivning (folkopinion, media osv) och inte bara en, entydig. Obelix 4 augusti 2010 kl. 15.06 (CEST)

Diagrammet (som jag gjort) bygger på motsvarande data / diagram som tagits fram av SCB tillsammans med forskande statsvetare. Det är på intet sätt någon "egen forskning". Det som gör detta diagram bra är att det inte bygger på någon subjektiv bedömning, utan helt enkelt redovisar var väljarna själva placerar partierna. Hur partierna själva benämner sig vore nog den sämsta möjliga grunden att utgå ifrån. Ett politiskt partis omdöme om sig självt är en del av partiets reklam och allt annat än objektivt.

Angående SD så finns det objektiva mått från VALU där partiets egna väljare placerar sig själva något till höger om mitten på höger-vänster-skalan. Koios 5 augusti 2010 kl. 20.18 (CEST)

Om man ska ta med en positionering i mallen (vilket man mycket väl kan göra), så måste man inte ha med själva diagrammet. Det räcker med att citera poäng-placeringen på höger-vänster-skalan direkt ur VALU-rapporten (med förklaring förstås). Alltså från 1,3 för (v) till 8,4 för (m). Koios 5 augusti 2010 kl. 20.23 (CEST)

Med andra ord skulle det inte vara felaktigt, att med utgångspunkt i detta ange, exmpelvis, SDs positionering som center-höger eller höger (finns de som är motståndare till att positionera SD, egen forskning osv.)? dnm ^{(d | b)} 5 augusti 2010 kl. 22.47 (CEST)

Nej, jag tycker inte det vore felaktigt med center-höger, och det vore inte "egen forskning". Det har dock inte med den här mallen att göra. Koios 6 augusti 2010 kl. 18.26 (CEST)

Då skall vi se om man vågar lägga in det eller om någon slår en på fingrarna. dnm ^{(d | b)} 9 augusti 2010 kl. 01.48 (CEST)

Det bygger i högsta grad på väljarnas subjektiva placeringar av partierna, inte på vetenskapliga bedömningar av partierna och partiernas politik. Vi återger alltså, om vi baserar uppslagsverket på det här diagrammet, resultaten från opinionsundersökningar som fakta. Och det är väl inte riktigt meningen med ett uppslagsverk. Siffrorna är inget objektivt mått på partiernas positioner på vänster-högerskalan, utan ett objektivt mått på hur svenska väljare placerar partierna på nämnda skala vilket är något helt annat. --Ankara 9 augusti 2010 kl. 01.38 (CEST)

Jag anser faktiskt att Koios har helt rätt i sitt inlägg, men vad är dina skarpa argument emot detta? Dessutom, om det nu är som du beskriver, på vilket sätt skulle det vara en dålig källa? Är en forskares uppfattning mer värd än väljarkårens uppfattning? Forskarnas uppfattning och resultat om SD lär generellt inte avvika från övrigt däremot kommer resultaten motiveras. dnm ^{(d | b)} 9 augusti 2010 kl. 01.48 (CEST)

Hade du läst mitt inlägg ovan så har du argumenten. Du frågar; är en forskares uppfattning mer värd än väljarkårens uppfattning? Ja naturligtvis för ett uppslagsverk. Svaret på den frågan är detsamma som frågan Varför har vi universitet när vi istället kan använda opinionsmätningar?--Ankara 9 augusti 2010 kl. 01.53 (CEST)

Om resultaten har tagits fram och bearbetats med statsventenskapliga forskare, på vilket sätt är då resultatet sämre och på vilket sätt är det oanvändbart och irrelevant att använda? Underkänner du all forskning som baseras på undersökningar via frågeformulär och intervjuer? dnm ^{(d | b)} 9 augusti 2010 kl. 02.00 (CEST)

Läser du vad jag skrev? Jag får citera mig själv; Siffrorna är inget objektivt mått på partiernas positioner på vänster-högerskalan, utan ett objektivt mått på hur svenska väljare placerar partierna på nämnda skala vilket är något helt annat.--Ankara 9 augusti 2010 kl. 02.10 (CEST)

Jag läser faktiskt vad du skriver men tycker inte det håller. Dock förstår jag det du skriver ungefär såhär: När forskare gör undersökningar genom intervjuer och frågeformulär så kan det avfärdas med att det inte är s.k. objektiva data som observeras i det som undersöks. Skall jag förstå det på något annat sätt? dnm ^{(d | b)} 9 augusti 2010 kl. 02.28 (CEST)

Det är inte en korrekt sammanfattning. Jag har aldrig ifrågasatt undersökningen eller resultatet, undersökningen ger ett svar på hur svenska väljare placerar partiet. Vi kunde göra en undersökning bland svenska väljare om hur de placerade planeterna i solsystemet i storleksordning, och den undersökningen skulle ge ett korrekt svar på hur svenska väljare placerade planeterna i storleksordning. Men den vore förstås helt undermålig som källa i en artikeln om planeternas storlek.--Ankara 9 augusti 2010 kl. 02.43 (CEST)

Nu blandar du in naturvetenskapligt data som objektivt kan observeras med samhällsvetenskaplig data om åsikter och uppfattningar. Det går inte att jämföra; Liknelsen blir således oerhört halt. dnm ^{(d | b)} 9 augusti 2010 kl. 03.02 (CEST)

Läs liknelsen igen. Jag får använda extremt mycket tid här åt att analysera och besvara uppenbara missuppfattningar och vantolkningar av det jag skriver. Liknelsen ovan är mycket enkel, och lättbegriplig. Behöver jag verkligen ägna tid åt att förklara den?--Ankara 9 augusti 2010 kl. 03.18 (CEST)

Jag vill verkligen inte vara besvärlig (och det kan bero på den sena timmen) men jag ser tyvärr inte liknelsen som annat än haltande. Däremot har du helt rätt i frågan om planeterna, men detta beror på att deras storlek är något objektivt "oföränderligt". Partiers positioner baseras på hur partiet presenterar sig och den uppfattning de som ser partiet får av denna presentation, något som inte är absolut över tid. dnm ^{(d | b)} 9 augusti 2010 kl. 03.28 (CEST)

Poängen med liknelsen var att det är två olika frågor; a) hur något är?; och b) hur folk anser att något är? Som du vet råder det ingen vidare enighet om i vilken grad vi kan besvara den första frågan, dock (med undantag för vissa postmodernister och annat löst folk) brukar de som ägna sig åt vetenskap anse att det finns vissa metoder man kan använda för att åtminstone försöka besvara fråga a (Göteborgsstatsvetare brukar ta till räknestickan).

Fråga a här är: hur placerar sig partierna på en högervänsterskala? och fråga b här är: Hur anser folket att partierna placerar sig på höger-vänsterskalan? Det är två olika frågor, och metoderna för hur en forskare ska besvara frågorna är olika. Göteborgsforskarna har valt att försöka besvara fråga b, och då kan inte vi använda materialet för att besvara fråga a.

Du skulle kunna argumentera för att höger-vänsterskalan är totalt godtycklig och omöjlig att definiera med hjälp av samhällsvetenskapen, och att folkets åsikter är lika goda som någon annans om var partierna ligger. Men då blir frågorna, bör det då vara med i ett uppslagsverk och i så fall bör vi överhuvudtaget försöka skapa ett uppslagsverk?--Ankara 9 augusti 2010 kl. 03.37 (CEST)

Förändringen av partifakta

Hej! Din [Isthmus] förändring av partifakta gjorde att flaggorna och sådant försvann ur alla partiartiklar. Att ändra till "land" går inte då "land" redan är upptaget av en annan formatering i mallen. dnm ^{(d | b)} 8 augusti 2010 kl. 00.45 (CEST)

Jag ändrade i mallen så när man använder "|nation" kommer det stå "Land" i artiklarna (det är trots allt bättre än "nation", vilket jag antar var din invändning?), däremot kan man inte använda "|land" eller "|stat". dnm ^{(d | b)} 8 augusti 2010 kl. 00.50 (CEST)

Dubbelt fetstilt

Jag kan inte mallredigeringar tillräckligt bra för att se var men nån senare förändring har gjort så att rubriken "Platser" by default nu är fetstilt vilket gör att i princip varenda artikel som använder den nu blir extra fetstilt, då det tidigare (och även nu) är angivet att man själv manuellt ska skriva namnet på parlamentarisk församling där partiet har mandat i i fetstilt. Var detta en avsiktlig förändring eller går det att åtgärda?//Doubleczar (diskussion) 6 januari 2015 kl. 13.39 (CET)

Exempelparti
Fet plats
Röstandel	10 %
Ofet plats
Röstandel	10 %
Sveriges riksdag
Röstandel	10 %
Sveriges riksdag
Röstandel	10 %

Kan du ge något exempel på en artikel där du ser detta problem? Jag tycker det ser ut som om du själv kan välja, se exempel till höger:

--Larske (diskussion) 6 januari 2015 kl. 14.13 (CET)

I ditt exempel är den icke-fetstilta "platser4" trots allt fetstilt (jämför fetstilta texten "Röstandel" och normala "10%". Välja kan man, det fetstilta innan alltid har lagts till manuellt, bara att på sistone har det blivit extra fetstilt (i ditt exempel "platser3").//Doubleczar (diskussion) 6 januari 2015 kl. 14.32 (CET)

Det stämmer att rubrikerna ges en fetstil och det beror på att de hanteras som tabellrubriker. Det gäller även etiketterna. Jag kan inte se att detta har ändrats "på senare tid". När menar du att det var på något annat sätt, igår, för en vecka sedan eller tidigare? Det skulle gå att få rubrikerna i den här mallen att vara utan fetstil, men då skulle den avvika från andra mallar som bygger på mallen Faktamall och det är väl lite tveksamt eftersom man ju använder mallar bland annat för att få ett likformigt utseende. Att genom manuell formatering av parametrarna uppnå "dubbel fetstil" är jag också lite tveksam till och tycker att exemplet bör ändras på den punkten. --Larske (diskussion) 6 januari 2015 kl. 16.24 (CET)

Jag kan inte exakt säga när, la antagligen först märke till det för nån månad sen eller så då jag har tidigare redigerat partifaktamallar väldigt ofta och alltid manuellt lagt in fetstilt (utan att uppnå den extra tjockleken som nu syns på de allra flesta partiartiklar). Men om det är avsiktligt så ska jag undvika det i framtiden.//Doubleczar (diskussion) 6 januari 2015 kl. 21.34 (CET)

Konvention för medlemsantal

Jag har gått igenom riksdagspartiernas artiklar och uppdaterat medlemsantalet på samtliga till det som gällde vid årsskiftet 14/15. För just SD återställde dock @Dieselmotorvagnar: uppgiften till det som stått tidigare, vilket - det medges - är en nyare siffra (för alla övriga var det äldre uppgifter som ersattes). Eftersom någon ständigt uppdaterad källa till medlemsantal för partierna inte finns, partierna rensar ickebetalande medlemmar ur sina register vid olika tidpunkter på året, och det endast är vid årsskiftena som samtliga publicerar uppgifter, så är det bara då som det finns jämförbara antal för alla partier. Jag skulle alltså förespråka en konvention om att det antal som ska anges i partifaktarutan är det som gällde vid senaste årsskiftet, även om ett parti senare under året har publicerat ett annat antal. Wikipedia skulle då visserligen inte nödvändigtvis ha så aktuell information som möjligt om varje parti, men i gengäld få jämförbarhet partierna emellan. -- Jla (diskussion) 16 april 2015 kl. 13.04 (CEST)

Det var en bra uppdatering och jag tror det är bra om man håller medlemsuppdateringarna till ett par gånger per år, när statistiken rapporteras om i media. Då är källan också oberoende. dnm ^{(d | b)} 16 april 2015 kl. 15.16 (CEST)

Medlemsrankning

{{Mallhjälp|läs nedan}}
Just nu länkar variabeln medlemsantal_rank till Riksdagspartiernas medlemsutveckling oavsett vilket land mallen används för. Jag kan ta bort länkningen helt. Men tycker ändå att den har ett värde i de svenska partiartiklarna. Går det att göra så att länken enbart aktiveras för Sveriges riksdagspartier? – GeMet [diskussion] 10 juni 2019 kl. 03.36 (CEST)

 Utfört Nu krävs att parametern land har värdet Sverige för att länken ska visas. Jämför till exempel artiklarna Socialdemokraterna (Sverige) och Socialdemokraterna (Tyskland). --Larske (diskussion) 10 juni 2019 kl. 09.02 (CEST)

Tack! – GeMet [diskussion] 10 juni 2019 kl. 10.44 (CEST)

Motto

Exempelvis den norska mallen har en parameter för motto som jag tänker är bra att ha. Det kanske inte är så vanligt i Sverige, men jag jobbar en del med europeiska partier som ofta har något motto eller slagord. FarbrorAnna (diskussion) 29 april 2021 kl. 13.55 (CEST)

Har du något förslag var i faktarutan som raden med Motto skulle passa, alltså "efter xxx" eller "före yyy"? Larske (diskussion) 29 april 2021 kl. 14.32 (CEST)