Anna Marie (Maja) Lous Braathen, född 15 januari 1896 i Sundsvall[5], död 24 maj 1973 i Maria Magdalena församling, Stockholm var en svensk konstnär.

Maja Braathen
Född15 januari 1896[1][2][3]
Sundsvall[1][2][3], Sverige
Död24 maj 1973[2] (77 år)
Maria Magdalena församling[2], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningKonstnär[4]
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Åren 1916–1918 bedrev hon studier för Birger Simonsson på Konsthögskolan Valand. Hon gifte sig 1920 med sågverksdisponenten Gunnar Johansson som hon umgåtts med sedan barnsben, och flyttade till Helsingfors. Men redan 1929 avled hennes make och Maja Braathen flyttade till sin mor och bror i Stockholm. Att resa, att vara i ständig rörelse, kom att bli en livshållning för henne. Motiven sökte hon såväl i den jämtländska fjällvärlden som i Estland, Paris och Rom.

Maja Braathen var nära vän till Siri Derkert och Vera Nilsson och fick sitt konstnärliga genombrott under 1940- och 1950-talet[6].

Hon är representerad på Nasjonalgalleriet i Oslo[5], Bergens museum[5] och Nationalmuseum[7] i Stockholm[8].

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, Lous, Anna Marie, f. 1896 i Sundsvall Västernorrlands län, läs onlineläs online, läst: 30 mars 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Sveriges dödbok, 18960115-0908 Braathen, Anna Marie Lous, läst: 30 mars 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Sundsvalls Gustav Adolfs kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010190/C I/4 (1895-1901), bildid: F0013757_00071, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 30 mars 2018, ”40,Jan,15,,....Anna Marie Lous, Braathen, Gustaf P. Grosshandl?”.[källa från Wikidata]
  4. ^ Anna Marie Lous (Maja) Braathen 1896-01-15 — 1973-05-24 Konstnär, läst: 30 mars 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] Davidsson, Åke, red (1968). Vem är vem?. 5, Norrland : supplement, register. Stockholm: Vem är vem. sid. 540. Libris 53513. https://runeberg.org/vemarvem/norr68/0564.html 
  6. ^ Robbert, Louise (1994). Den otroliga verkligheten. 13 kvinnliga pionjärer. Carlssons. Libris 7666438. ISBN 91-7798-882-5 
  7. ^ Nationalmuseum
  8. ^ ”Konstnärer/Tillverkare”. Nationalmuseum. Arkiverad från originalet den 23 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170323234922/http://emp-web-22.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=artist&objectId=5268&viewType=detailView. Läst 16 juni 2014. 

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera