Magdalena Eriksson

svensk fotbollsspelare

Magdalena Lilly Eriksson, född 8 september 1993[3] i Stockholm, är en svensk fotbollsspelare (försvarare). Hon spelar sedan 2023 klubbfotboll för Bayern München, och 2014 debuterade hon i svenska landslaget. I november 2020 tilldelades hon Diamantbollen.[4]

Magdalena Eriksson
Lewes FC Women 1 Chelsea Women 2 Conti Cup 02 11 2019-270 (49006366267) (cropped).jpg
Magdalena Eriksson 2019.
Personlig information
Fullständigt namnMagdalena Lilly Eriksson
SmeknamnMagda, Mags
Födelsedatum8 september 1993 (30 år)
FödelseortStockholm, Sverige
Längd1,73 m[1]
Klubbinformation
KlubbTyskland Bayern München
Tröjnummer5
PositionFörsvarare
Kontraktslut2026
Juniorlag
0000–2008
2009–2010
Sverige Enskede IK
Sverige Hammarby IF DFF
Seniorlag*
År
2011
2012
2013–2017
2017–2023
2023–
Klubb
Sverige Hammarby IF DFF
Sverige Djurgårdens IF
Sverige Linköpings FC
England Chelsea
Tyskland Bayern München
SM (GM)
19 0(0)
19 0(1)
88 0(5)
104 0(8)
7 0(2)
Landslag**
År
2008
2009
2009–2010
2011–2012
2013
2014–
Landslag
 Sverige U15
 Sverige U16
 Sverige U17
 Sverige U19
 Sverige U23
 Sverige
SM (GM)
2 0(0)
8 0(1)
18 0(3)
24 0(0)
4 0(0)
107 0(12)
* Antal matcher och mål i seniorlag räknas endast för de inhemska ligorna och är korrekt per den 8 januari 2024.
** Antal landskamper och mål är korrekta per den 8 januari 2024[2].

I december 2021 rankades Eriksson som 11:e bästa fotbollsspelaren i The Guardians lista över de 100 bästa kvinnliga fotbollsspelarna[5] och tog 2022 en plats i världslaget, utsett av Fifa och FIFPro[6].

Biografi redigera

Klubbkarriär redigera

Erikssons moderklubb är Enskede IK.[3] Hon gick 2009 över till Hammarby IF och debuterade där i A-laget 2011. Efter 19 matcher i Damallsvenskan fortsatte hon elitsatsningen året därpå i Djurgårdens IF.[7]

2013 skedde en övergång till Linköpings FC. I början av 2014 fick hon en knäskada efter att ha kolliderat med sin egen målvakt. Detta lämnade henne skadad i 3 månader. Efter fem säsonger i Linköpings FC undertecknade Magdalena Eriksson i juli 2017 ett tvåårigt kontrakt med Chelsea Ladies.[8] Senare förlängdes kontraktet till 2023.[9][10] Den 6 september 2019 blev Eriksson ny lagkapten för laget. Hon har även hoppat in som lagkapten tidigare.

I december 2021 fick Eriksson en vristskada och tvingades bryta Champions League-matchen mot Wolfsburg. Det medförde att Chelsea-kaptenen tvingades avstå från alla klubbmatcher och missade Algarve Cup med landslaget i slutet av februari 2022. Först 5 mars blev hon återigen spelbar inför finalmatchen i FA Women's League Cup mot Manchester City[11].

Svenska landslaget redigera

Magdalena Eriksson har spelat 4 U23-landskamper och 24 F19-landskamper för Sverige.[7] Hon gjorde debut för A-landslaget den 8 februari 2014 i en 3–0-förlust mot Frankrike.[12]

Magdalena Eriksson var uttagen i den trupp som representerade Sverige och tog silver vid de olympiska spelen i Rio de Janeiro 2016.[13]

I juli 2017 lade Pia Sundhage till Magdalena Eriksson till Sveriges landslagstrupp till det kommande EM i Nederländerna.[14] Under den andra halvan av 2010-talet har hon fått en fast plats i landslaget,[15] och fram till våren 2019 har Magdalena Eriksson spelat 48 A-landskamper.[2]

I maj 2019 blev Eriksson uttagen i Sveriges trupp till världsmästerskapet i fotboll 2019.[16] Sverige fick brons i mästerskapet där hon spelade sex av totalt sju matcher och gjorde ett mål.[17]

Hon medverkade även vid OS 2020 i Tokyo, där landslaget vann alla matcher utom finalen som slutade 2-3 till Kanada. Under hela turneringen spelade Eriksson totalt fem matcher och gjorde ett mål mot Japan.[18] Dessutom startade hon som lagkapten i sista gruppspelsmatchen mot Nya Zeeland.[19][20]

Privatliv redigera

Magdalena Eriksson har en relation med den danska landslagsspelaren Pernille Harder sedan maj 2014. De två var under några år lagkamrater i Linköping FC[21] och spelade från 2020 till 2023 tillsammans i Chelsea.[22] De bytte tillsammans 2023 till Bayern München.[23]

Källor redigera

  1. ^ ”Magdalena Eriksson | Official Site | Chelsea Football Club”. ChelseaFC. https://www.chelseafc.com/en/teams/women/magdalena-eriksson?pageTab=biography. Läst 15 september 2021. 
  2. ^ [a b] "Magdalena Eriksson". Arkiverad 11 april 2019 hämtat från the Wayback Machine. svenskfotboll.se. Läst 11 april 2019.
  3. ^ [a b] ”Ericsson, Magdalena”. svenskfotboll.se. https://www2.svenskfotboll.se/landslag/tidigare-ungdomslandslag/f93/spelarportratt/?profile=17264. Läst 11 april 2019. 
  4. ^ Louise Andersson (24 november 2020). ”Magdalena Eriksson vinner Diamantbollen 2020” (på svenska). SVT Sport. https://www.svt.se/sport/fotboll/magdalena-eriksson-vinner-diamantbollen-2020. Läst 26 november 2020. 
  5. ^ Laverty, Rich. ”The 100 best female footballers in the world 2021” (på engelska). the Guardian. https://www.theguardian.com/football/ng-interactive/2021/dec/07/the-100-best-female-footballers-in-the-world-2021. Läst 6 februari 2022. 
  6. ^ ”Magdalena Eriksson med i Årets världselva”. Dagens Nyheter. 17 januari 2022. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/sport/magdalena-eriksson-med-i-arets-varldselva/. Läst 6 februari 2022. 
  7. ^ [a b] ”Linköpings Fotboll Club”. www.linkopingfc.com. http://www.linkopingfc.com/index.php?playerid=95. Läst 20 juli 2015. 
  8. ^ Fredriksson, Emelie (15 juli 2017). ”Magdalena Eriksson klar för Chelsea”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/oqPxK. Läst 11 april 2019. 
  9. ^ Norberg, Simon (20 augusti 2018). ”Magdalena Eriksson förlänger kontraktet med Chelsea”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/ngj29B. Läst 11 april 2019. 
  10. ^ ”Magdalena Eriksson | Official Site | Chelsea Football Club”. ChelseaFC. https://www.chelseafc.com/en/teams/women/magdalena-eriksson?pageTab=biography. Läst 14 september 2021. 
  11. ^ ”Fotboll: Magdalena Eriksson nära comeback – med i Chelseas trupp till Ligacupfinalen”. SVT Sport. 4 mars 2022. https://www.svt.se/sport/fotboll/magdalena-eriksson-nara-comeback-med-i-chelseas-trupp-till-ligacupfinalen. Läst 5 mars 2022. 
  12. ^ ”Ericsson, Magdalena”. svenskfotboll.se. http://svenskfotboll.se/landslag/damer/tidigare-ar/spelaret-2014/spelarportratt/?profile=35940. Läst 8 april 2016. 
  13. ^ ”Svår uppgift att nominera Brasilientrupp — svenskfotboll.se”. svenskfotboll.se. http://svenskfotboll.se/landslag/damer/arkiv/landslag/2016/06/damernas-trupp-till-brasilien/. Läst 10 augusti 2016. 
  14. ^ TT (8 juli 2017). ”Sundhage öppnar för Eriksson”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/sundhage-oppnar-for-eriksson. Läst 11 april 2019. 
  15. ^ Fagerlund, Frida (4 mars 2019). ””Den biten är man kanske inte så bekväm med””. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/0EMKO2. Läst 11 april 2019. 
  16. ^ ”Gerhardssons VM-trupp presenterad”. svenskfotboll.se. 16 maj 2019. https://www.svenskfotboll.se/nyheter/landslag/2019/5/dam-vm-trupp/. Läst 19 maj 2019. 
  17. ^ ”VM-slutspelen 1991-”. www.svenskfotboll.se. https://www.svenskfotboll.se/landslag/dam/historik-dam/vm-slutspel-dam/. Läst 14 september 2021. 
  18. ^ ”Magdalena Eriksson - Spelarstatistik - Svensk fotboll”. www.svenskfotboll.se.. https://www.svenskfotboll.se./spelarfakta/magdalena-eriksson/9f286f67-a4be-49f9-9498-fc2131e16f1f/. Läst 14 september 2021. 
  19. ^ ”OS i Japan 2021”. www.svenskfotboll.se. https://www.svenskfotboll.se/landslag/dam/os-2021/. Läst 14 september 2021. 
  20. ^ ”Nya Zeeland - Sverige - Matchfakta - Svensk fotboll”. www.svenskfotboll.sehttps. https://www.svenskfotboll.se/matchfakta/nya-zeeland-sverige-landskamper-dam-senior/4952933/. Läst 14 september 2021. 
  21. ^ Wall, Johan Dolck (3 september 2018). ”Magdalena Eriksson och Pernille Harder gör upp om VM-platsen”. expressen.se. https://www.expressen.se/sport/fotboll/landslaget/svara-motet-vi-har-gjort-det-forut/. Läst 11 april 2019. 
  22. ^ ”Pernille Harder joins Chelsea FC Women | Official Site | Chelsea Football Club”. ChelseaFC. https://www.chelseafc.com/en/news/2020/09/01/pernille-harder-joins-chelsea-fc-women. Läst 14 september 2021. 
  23. ^ Karlsson, Mattias (1 juni 2023). ”Stjärnduon presenterad – klar för storklubben”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/BWdOd0. Läst 5 juni 2023. 

Externa länkar redigera