Wikipedia

Märtha Lindlöf

svensk skådespelare

Märtha Teresia Lindlöf, född Lodenius 28 mars 1875 i Stockholm, död på samma ort 19 januari 1938, var en svensk skådespelare.[1] Hon var syster till Elias Lodenius.

Märtha Lindlöf
FöddMärtha Teresia Lodenius
28 mars 1875
Stockholm
Död19 januari 1938 (62 år)
Stockholm
Aktiva år1897–1938
MakeJohn Lindlöf
IMDb SFDb

Biografi redigera

Lindlöf, som var dotter till arkitekt Gustaf Lodenius och Augusta Anderson, studerade dramatik för Anna Lisa Hwasser-Engelbrecht. Hon scendebuterade vid Vasateatern 1897, var engagerad vid Svenska Teatern i Helsingfors 1898–1899, hos Hjalmar Selander 1899–1900, hade eget teatersällskap i Finland 1900–1902 och var verksam vid Vasateatern och Svenska Teatern i Stockholm från 1902.[2] Hon filmdebuterade 1918 i John W. Brunius' Mästerkatten i stövlar och kom att medverka i sammanlagt elva filmer till och med 1938.[1]

Hon var från 1902 till sin död 1938 gift med regissören John Lindlöf. Hon ligger begravd på Norra begravningsplatsen tillsammans med maken.[3]

 

Filmografi redigera

Teater redigera

Roller (ej komplett) redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1905 Marianne Kedjan
Herman Heijermans		 Vasateatern[4][5]
1906 Flyttfåglar
Maurice Donnay och Lucien Descaves		 Svenska teatern, Stockholm[6]
Hustrun Nejlikan
Ugo Ojetti		 Vasateatern[7]
1907 Fernands giftermål
Georges Feydeau		 Vasateatern[8]
Cathérine
Henri Lavedan		 Vasateatern[9]
1908 Amatörtjuven
E. W. Hornung och Eugene Presbrey		 Vasateatern[10]
Markisinnan d'Andeline Simson
Henry Bernstein		 Svenska teatern, Stockholm[11]
1909 Fru Helmer Den röda hanen
Palle Rosenkrantz		 Svenska teatern, Stockholm[12][13]
Drottning Sofia Bjälbojarlen
August Strindberg		 Victor Castegren Svenska teatern, Stockholm[14]
Moral
Ludwig Thoma		 Svenska teatern, Stockholm[15]
1910 Rosette Chokladdockan
Paul Gavault		 Svenska teatern, Stockholm[16]
De ungas förbund
Henrik Ibsen		 Svenska teatern, Stockholm[17]
1911 Hertiginnan av Friedland Wallenstein
Friedrich Schiller		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[18]
1914 Mathilda Kompanjonen
Adolph L'Arronge		 Knut Nyblom Vasateatern[19][20]
Prinsens moder
Styvmodern		 Svanevit
August Strindberg		 Victor Castegren Svenska teatern, Stockholm[21]
1916 Fru Dörffel Gamla Heidelberg (Alt-Heidelberg)
Wilhelm Meyer-Förster		 Svenska teatern, Stockholm[22]
1917 Kring drottningen
Brita von Horn		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[23]
1919 Grevinnan Capulet Romeo och Julia (The Tragedy of Romeo and Juliet)
William Shakespeare		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[24]
1924 Det gick en ängel
Jacques Bousquet och Henri Falk		 Tollie Zellman Komediteatern[25]
1937 Generalskan Engel Peter den store
Paul Sarauw		 Paul Sarauw Södra Teatern[26]

Referenser redigera

  1. ^ [a b] ”Märtha Lindlöf”. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=57941&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dm%C3%A4rtha+lindl%C3%B6f%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 16 juli 2014. 
  2. ^ Lindlöf, Märtha i Walborg Hedberg och Louise Arosenius , Svenska kvinnor från skilda verksamhetsområden (1914)
  3. ^ ”Märta Lindlöf”. Hittagraven.se. http://hittagraven.stockholm.se/sv/Norra-begravningsplatsen/1/10A/61/1. Läst 16 juli 2014. 
  4. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1906) s. 166
  5. ^ Frithiof Hellberg (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (49): sid. 626. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_49.pdf. Läst 19 november 2015. 
  6. ^ Ernst Högman (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (10): sid. 123. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_10.pdf. Läst 19 november 2015. 
  7. ^ Bo Bergman (9 oktober 1906). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-10-09/13100a/3. Läst 2 augusti 2015. 
  8. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 1 februari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-02-01/13212a/3. Läst 5 augusti 2015. 
  9. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 18 november 1907. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1907-11-18&toPublicationDate=1907-11-18. Läst 26 juli 2015. 
  10. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 20 mars 1908. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-03-20/13614A/2. Läst 25 april 2016. 
  11. ^ Bo Bergman (23 september 1908). ”'Simson' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-09-23/13795A/3. Läst 5 augusti 2015. 
  12. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 29 december 1908. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-12-29/13890a/3. Läst 5 augusti 2015. 
  13. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 17 januari 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-01-17/13907C/2. Läst 6 augusti 1909. 
  14. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 22 mars 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-03-22/13971A/3. Läst 6 augusti 1909. 
  15. ^ Bo Bergman (2 maj 1909). ”'Moral' – verklig framgång äfven här”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-05-02/14009a/4. Läst 7 augusti 2015. 
  16. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 10 maj 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-05-10/14371/6. Läst 8 augusti 2015. 
  17. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 24 september 1910. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1910-09-24&toPublicationDate=1910-09-24. Läst 8 augusti 2015. 
  18. ^ Bo Bergman (21 januari 1911). ”Schillers Wallenstein på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-21/14621/6. Läst 2 augusti 2015. 
  19. ^ ”Kompanjonen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14534&pos=210. Läst 8 juli 2015. 
  20. ^ Tygård, Britt-Marie (2012). Tollie Zellman: "Damen i rosa". Stockholm: [s.n.]. Libris 13619752. ISBN 978-91-637-1333-0 
  21. ^ ”Svanehvit”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P7010&pos=452. Läst 23 mars 2024. 
  22. ^ ”Gamla Heidelberg”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P7032&pos=158. Läst 23 mars 2024. 
  23. ^ ”Teater Musik” (på 22 oktober 2020). Dagens Nyheter: s. 6. 6 november 1917. https://arkivet.dn.se/tidning/1917-11-06/301/6. 
  24. ^ ”Romeo och Julia”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P14044&pos=399. Läst 23 mars 2024. 
  25. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 26 juni 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-06-26/171/8. Läst 27 juli 2015. 
  26. ^ ”Södra Teatern”. Dagens Nyheter: s. 12. 8 oktober 1937. https://arkivet.dn.se/tidning/1937-10-08/273/12. Läst 24 januari 2021. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Märtha_Lindlöf&oldid=54546363”