Ludvig XI av Frankrike
Ludvig XI, fr. Louis XI, född 3 juli 1423, död 30 augusti 1483, kung av Frankrike från 1461. Son till Karl VII av Frankrike och Marie av Anjou. Far till Karl VIII av Frankrike. Han kallades "den europeiska diplomatins fader". Det var han som år 1469 fick titeln Allra kristligaste konung, som sedan användes av franska kungar fram till franska revolutionen.
| Ludvig XI av Frankrike | |
.jpg) | |
| Född | 3 juli 1423[1] Bourges, Frankrike |
|---|---|
| Död | 30 augusti 1483[1] (60 år) Plessis-lez-Tours, Frankrike |
| Begravd | Basilica of Our Lady, Cléry |
| Medborgare i | Frankrike |
| Sysselsättning | Politiker |
| Befattning | |
| Kung av Frankrike (1461–1483) | |
| Maka | Margareta Stuart av Skottland (g. 1436–1445)[2] Charlotte av Savojen (g. 1451–1483)[3] |
| Partner | Félizé Regnard Marguerite de Sassenage |
| Barn | Guyotte de Valois[4] Jeanne de Valois, Dame de Mirebeau (f. 1447)[4] Marie de Valois (f. 1450)[4] Joachim de Valois (f. 1459) Anne de Beaujeu (f. 1461)[5] Jeanne av Frankrike (f. 1464)[3] Francis of France (f. 1466) Karl VIII av Frankrike (f. 1470)[3] |
| Föräldrar | Karl VII av Frankrike[3] Marie av Anjou[3] |
| Släktingar | Katarina av Frankrike (syskon)[3] Yolande av Frankrike (syskon) Magdalena av Frankrike (syskon)[3] Charlotte de Valois (syskon) Karl av Berry (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Mikaelsorden | |
| Namnteckning | |
 | |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi
redigeraSom tronföljare kom han i motsättning till sin far, deltog i praguerieupproret och flydde 1440 från hovet. Efter en försoning residerade Ludvig i Dauphiné, där han visade administrativ duglighet. Efter en ny brytning med fadern 1456 flydde Ludvig till hertig Filip III av Burgund.
1461 efterträdde han sin far som kung och tog riket i besittning under hertig Filips beskydd. Ludvig tog som sin uppgift att bekämpa de stora kronvasallerna och göra deras län beroende av kronan. Denna hans strävan framkallade en resning av de så kallade Ligue du bien public, ledd av Karl den djärve, greve av Charolais, senare hertig av Burgund. Ligan tvingade Ludvig till stora eftergifter, men Ludvig XI överträdde fredsbestämmelserna, som han lät ständerna annullera. Då han 1468 blev tillfångatagen av Karl den djärve, tvingades han till nya eftergifter. I följande konflikter med Burgund lyckades han dock vinna nya framgångar.
Sedan Karl den djärve stupat i strid mot schweizarna 1477, försökte Ludvig genom giftermål med Karls dotter Maria av Burgund förvärva dennes område till Frankrike. Detta ledde till krig med kejsaren, där Ludvig besegrades. 1482 erhöll han dock Bourgogne och Artois. Ludvig lyckades genomgående underkuva Frankrikes oberoende länsherrar. Provence, Anjou och Maine indrogs till kronan.
Ludvig fullföljde Karl VII:s verk att stärka kungamakten och bygga den på fast, ekonomisk grund. Han använde den nya tidens hänsynslösa statsdiplomati till att förinta det burgundiska riket och hålla de stora grannmakterna på avstånd.[6] Av historiker betraktas Ludvig XI som en av Frankrikes mest betydande regenter - begåvad, bildad och handlingskraftig.
Gift 1436 med Margareta Stuart av Skottland, dotter till kung Jakob I av Skottland; Ludvig XI lät förskjuta henne. Omgift 1451 med den endast åttaåriga Charlotte av Savoyen (äktenskapet fullbordades när Charlotte var 14 år gammal).
Barn
redigera- Joaquim, född och död 1459
- Anne de Beaujeu (1461 - 1522; under hennes bror Karl VIII:s omyndighet regerade hon Frankrike)
- Jeanne (1464 - 1505; gift med Ludvig XII av Frankrike)
- Karl VIII av Frankrike (1470 - 1498)
- 2 söner, 1 dotter, döda i barndomen
Anfäder
redigera
Källor
redigera- ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1185749307749153-1, läst: 16 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p10318.htm#i103179, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ Union List of Artist Names, 4 december 2014, ULAN: 500354831, läs online, läst: 21 maj 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 709-10