Öppna huvudmenyn

Ludolf-Hermann Emmanuel Georg Kurt Werner von Alvensleben, kallad "Bubi"[1], född 17 mars 1901 i Halle an der Saale, död 1 april 1970 i Santa Rosa de Calamuchita, var en tysk SS-Gruppenführer och generallöjtnant i Waffen-SS och polisen. Han var 1938–1941 Heinrich Himmlers chefsadjutant. Efter Operation Barbarossa, Tysklands anfall mot Sovjetunionen i juni 1941, var von Alvensleben SS- och polischef i bland annat Tjernihiv, Simferopol och för Generalbezirk Taurien-Krim.

Ludolf von Alvensleben
Ludolf von Alvensleben cirka år 1937.
Ludolf von Alvensleben cirka år 1937.
HH-SS-Gruppenfuhrer-Collar.png Gruppenführer
Född17 mars 1901
Halle an der Saale, Provinsen Sachsen, Preussen, Kejsardömet Tyskland
Död1 april 1970 (69 år)
Santa Rosa de Calamuchita, Córdoba, Argentina
BegravningsplatsCórdoba, Argentina
Inträde5 april 1934
Tjänstetid1934–1945
BefälVolksdeutscher Selbstschutz
UtmärkelserDEU KVK 1 Klasse swords BAR.svg Krigsförtjänstkorset av första klassen med svärd

Ludolf von Alvensleben var kusin till Ludolf Jakob von Alvensleben och har emellanåt förväxlats med denne.

Innehåll

BiografiRedigera

Ludolf von Alvensleben var son till generalmajor Ludolf von Alvensleben (1844–1912) och dennes hustru Antoinette Freiin von Ricou (1870–1950).[2]

 
Polska lärare inför sin avrättning i "Dödens dal" i november 1939.

von Alvensleben blev ledamot av tyska riksdagen år 1933 och året därpå befälhavare för 46:e SS-regementet i Dresden. I november 1938 efterträdde han Karl Wolff som Heinrich Himmlers chefsadjutant. Kort efter Tysklands invasion av Polen den 1 september 1939 utsågs von Alvensleben till chef för Volksdeutscher Selbstschutz som organiserade massarkebuseringar i Reichsgau Danzig-Westpreußen.[3] I samband med Aktion AB mördades tusentals polska judar och polacker i bland annat Dolina Śmierci ("Dödens dal") och Piaśnica. Den 5 oktober 1939 hade Volksdeutscher Selbstschutz mördat 4 247 polacker.[4][5]

Efter andra världskrigetRedigera

 
Ludolf von Alvensleben i Bromberg år 1939.

von Alvensleben greps av brittiska trupper i april 1945 och internerades. I slutet av samma år rymde han från ett fångläger i Neuengamme och i början av år 1946 flydde han till Argentina tillsammans med sin familj.[3] År 1952 erhöll von Alvensleben argentinskt medborgarskap och bodde först i Buenos Aires, innan han år 1956 flyttade norrut till den lilla staden Santa Rosa de Calamuchita. År 1964 utfärdade Münchens distriktsdomstol en arresteringsorder, men den kom att visa sig verkningslös. von Alvensleben avled i lungcancer i april 1970.[3][6]

von Alvenslebens kusin Ludolf Jakob von Alvensleben (1899–1953) var Standartenführer och SS- und Polizeikommandeur (SS- och poliskommendör) i provinsen Friaul.[7]

Ludolf von Alvensleben var sedan 1924 gift med Melitta von Guaita (1905–1991). Paret hade två döttrar (födda 1925 och 1934) och två söner (födda 1942 och 1944).

BefordringshistorikRedigera

Ludolf von Alvenslebens befordringshistorik[2]

UtmärkelserRedigera

Ludolf von Alvenslebens utmärkelser[2]

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Ludolf von Alvensleben, 28 november 2012.

NoterRedigera

  1. ^ Ecke, Bert. ”Ludolf-Hermann – BUBI – von Alvensleben” (på tyska). harz-saale.de. Arkiverad från originalet den 12 januari 2013. https://www.webcitation.org/6DcqyVq82?url=http://www.harz-saale.de/wordpress/ludolf-hermann-bubi-von-alvensleben/. Läst 12 januari 2013. 
  2. ^ [a b c] Miller, Michael D. & Collins, Gareth. ”Alvensleben(-Schochwitz), Ludolf-Hermann Emmanuel Georg Kurt Werner von (“Bubi”)” (på engelska). Axis Biographical Research. Arkiverad från originalet den 16 januari 2013. https://www.webcitation.org/6Dimg0fI3?url=http://www.geocities.com/~orion47/ABResearchServices.html. Läst 16 januari 2013. 
  3. ^ [a b c] Klee 2007, s. 14
  4. ^ Browning & Matthäus 2004, s. 31
  5. ^ Gerwarth 2011, s. 144
  6. ^ Steinacher 2012, s. 50–52
  7. ^ Miller, Michael D. & Collins, Gareth. ”SS-Standartenführer & Oberst der Polizei, Schutzpolizei, Gendarmerie, & Feuerschutzpolizei (A–D)” (på engelska). Axis Biographical Research. Arkiverad från originalet den 22 juli 2013. https://www.webcitation.org/6IJJCi9Oc?url=http://www.geocities.com/~orion47/SS-POLIZEI/SS-Staf_A-D.html. Läst 16 januari 2013. 

WebbkällorRedigera

Tryckta källorRedigera

Vidare läsningRedigera

  • Gumkowski, Janusz; Kuczma, Rajmund (1967) (på polska). Zbrodnie hitlerowskie, Bydgoszcz 1939. Warszawa: Polonia 
  • Heinemann, Isabel (2003) (på tyska). "Rasse, Siedlung, deutsches Blut": das Rasse- und Siedlungshauptamt der SS und die rassenpolitische Neuordnung Europas. Göttingen: Wallstein-Verlag. ISBN 3-89244-623-7 
  • Lang, Jochen von (2013) (på engelska). Top Nazi: Karl Wolff: The Man Between Hitler and Himmler. New York: Enigma Books. ISBN 978-1-936274-52-9 
  • Schenk, Dieter (2000) (på tyska). Hitlers Mann in Danzig: Albert Forster und die NS-Verbrechen in Danzig-Westpreussen. Bonn: Dietz Verlag. ISBN 3-8012-5029-6 
  • Stangneth, Bettina (2014) (på engelska). Eichmann before Jerusalem: The Unexamined Life of a Mass Murderer. New York: Knopf. ISBN 978-0-307-95967-6 
  • Witkowski, Antoni (1986) (på polska). Mordercy z Selbstschutzu. Warszawa: Wydawnictwo Akademii Obrony Narodowej. ISBN 83-11-07280-9 

Externa länkarRedigera