Louis Jacques Mandé Daguerre

fransk fotograf, konstnär och kemist

Louis Jacques Mandé Daguerre, född 18 november 1787, död 10 juli 1851, var en fransk uppfinnare, fotograf, konstnär och kemist som uppfann daguerrotypin, en föregångare till dagens fotografi.

Louis Daguerre
Louis Daguerre 2.jpg
FöddLouis-Jacques-Mandé Daguerre
18 november 1787[1]
Cormeilles-en-ParisisFrankrike
Död10 juli 1851[1] ​eller ​12 juli 1851[2]
Bry-sur-MarneFrankrike
BegravdBry-sur-Marne
MedborgarskapFrankrike[3]
SysselsättningFotograf[2], kemist, VVS-montör, målare[2], grafiker[2]
Gift medLouise Georgina Smith
Utmärkelser
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Officer av Hederslegionen
Namnteckning
Daguerre signature.svg
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

Som assistent till Pierre Prévost utförde Daguerre teaterkulisser och panoramavyer i Paris 1807-1818. Den häpnadsväckande realismen i Daguerres scener gjorde honom snabbt berömd och mängder med uppdrag strömmade in. 1822 gjorde han succé med sitt skådespel Diorama, en serie landskapsscener där realistisk eld och verklighetstrogna spöken avlöste varandra, effekter som byggde på invecklade system med transparenta, skickligt ljussatta målningar. För att snabbt producera dessa avancerade kulisser använde Daguerre camera obscura, en föregångare till kameran och han lyckades för första gången fixera en bild från en camera obscura 1824.

Genom sitt intresse för camera obscuran kom Daguerre med Nicéphore Niepce och dennes experiment med asfalt som fotoemulsion, och de båda inledde ett samarbete 1829. Daguerre började experimentera med olika metallfilmer och omkring 1831 lyckades han, möjligen av en slump, framställa ett tunt skikt av ljuskänsligt silverjodid (franska "iodure d'argent"). Denna emulsion förkortade avsevärt exponeringstiden som med Niepces metod omfattat flera timmar. Det var dock först 1837 som Daguerre även upptäckte att emulsionen gick att permanent fixera med vanligt salt och Daguerre hade därmed även uppfunnit fixativet. Han döpte sin nya uppfinning till daguerrotypi.

Den 7 januari 1839 kunde Daguerre, genom François Arago, presentera uppfinningen inför Franska vetenskapsakademin. Uppfinningen blev omedelbart en världsnyhet och 15 juni 1839 dekorerades Daguerre med Hederslegionen. 19 augusti samma år deklarerade den franska regeringen vid en offentlig ceremoni uppfinningen som var mans egendom, "en gåva till den fria världen".

Daguerre har, förutom sin uppfinning, givit namn till en kratermånen och ett asteroidbälte. Hans namn tillhör de 72 som är ingraverade på Eiffeltornet.

GalleriRedigera

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Archive of Fine Arts, person-ID på abART: 26196, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ Museum of Modern Arts webbsamling, MoMA konstnärs-ID: 34418, läs online, läst: 4 december 2019, licens: CC0.[källa från Wikidata]

Vidare läsningRedigera

  • Daguerreotypen (1839) (svenska), tillgänglig på nätet via runeberg.org

Externa länkarRedigera