Lorentz Gustaf Stöltenhielm
Lorentz Gustaf Stöltenhielm, född 14 april 1645 i Vingåker, död 21 januari 1719 i Västra Vingåkers församling, Södermanlands län, var en svensk adelsman och militär.
| Lorentz Gustaf Stöltenhielm | |
| Född | 14 april 1645 Vingåkers församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 21 januari 1719 (73 år) Vingåkers församling, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Militär |
| Maka | Catharina Regina Ehrenstéen (g. 1691–1709) |
| Föräldrar | Per Stöltenhielm |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Han var son till Per Larsson Stöltenhielm och svåger till Arvid Horn genom giftermål med Catharina Regina Ehrenstéen. Han är även släkt med Gyllenpistol.
Stöltenhielm är en adelssläkt som har nummer 630 som vapensköld.
Lorentz Gustaf Stöltenhielm finns nämnd i omkring 25 resolutioner angående Livregementet åren 1683–84.[1]
Egendom redigera
Stöltenhielm ägde gården Kesätter i Västra Vingåkers socken.[2]
Familj redigera
Stöltenhielm gifte sig första gången 22 februari 1680 på Lagersberg med Christina Uttermarck, dotter av ståthållaren Daniel Uttermarck och Catharina Eriksdotter. De fick tillsammans barnen Anna Catharina Stöltenhielm (1681–1750) som var gift med lagmannen Johan Stenholm och Christina Stöltenhielm (död 1685).[2]
Stöltenhielm gifte sig andra gången 4 januari 1691 med Catharina Regina Ehrenstéen (1666–1709), dotter av kungliga rådet Edvard Ehrenstéen och Catharina Wallenstedt.[2]
Stöltenhielm gifte sig tredje gången 16 oktober 1710 på Skalltorp med Charlotta Gyllenpistol (1678–1722), dotter av landshövdingen Carl Gyllenpistol och Märta Rosenstråle.[2]
Källhänvisningar redigera
Externa länkar redigera
Wikisource har originalverk relaterade till hans roll under Stora nordiska krigets inledande år.
