Lista över höjdmätningar av Kebnekaise

Detta är en lista över höjdmätningar av de två huvudtopparna på Kebnekaise. Tabellen har celler med grön bakgrundsfärg för kal topp på sensommaren och vit färg för glaciär på toppen. Fet stil anger vilken av de två topparna som för tillfället var högst. Tabellen är inte komplett, då det finns nästan årliga mätningar av Tarfala forskningsstation under perioden 1970–2010.[1]

Sensommar
år
Nordtoppen
(m ö.h.)
Sydtoppen
(m ö.h.)
Kommentarer och källor
1880 ? ~ 2 115 Kartografen Gustaf Wilhelm Bucht, Generalstaben, uppmäter på avstånd höjden av
Sydtoppen till cirka 2 135 m ö.h., vilket senare nedjusterats 20 meter till cirka 2115 m ö.h.[2][3]
1883 ? ~ 2 130 ? Charles Rabot, vid första bestigningen av Kebnekaise, uppmäter med barometer
höjden till 2130 m ö.h. Kalibreringen av barometern är oklar.[3]
1902 ? 2 121 Chefsgeodeten Per Rosén och hans son Karl D.P. Rosén uppmäter höjden 2123 m ö.h.,[3]
vilket senare nedjusteras 2 meter till 2121 m. ö.h.[2]
1910 glaciär glaciär Många fotografier av Fredrik Enquist visar tydlig toppglaciär över båda Kebnekaisetopparna.[3][4]
1922 glaciär 2 123 Höjden 2135 m ö.h. för Nordtoppen angavs i Nordisk Familjebok och har därefter fått spridning[5][6],
men enligt Per Holmlund och Anna Schytt (2020) är detta en felmätning som olyckligt slunkit ut.[3]
1927 ~ 2 115 ? glaciär Höjden för Nordtoppen uppskattad till 2115 m ö.h. av H.N. Pallin (1927), vilket Per Holmlund och
Anna Schytt (2020) anser vara "i högsta laget, men ligger kanske inom möjligheternas ram".[3]
1947 barmark 2 115 Sydtoppens höjd uppmätt till 2117 m ö.h. av Valter Schytt, Tarfala forskningsstation[3][2],
senare nedjusterad 2 meter till 2115 m ö.h. Glaciären på Nordtoppen har nu smält bort.[1]
1960 2 113 [1]
1970 2 115 [1]
1975 2 116 [1]
1980 2 112 [1]
1985 2 111 [1]
1990 2 114 [1]
1995 2 118 [1]
2000 2 108 [1]
2005 2 104 [1]
2010 2 097 2 102 [7]
2011 2 097 2 100 [7]
2012 2 097 2 102 [7]
2013 2 097 2 099 [7]
2014 2 096,8 2 097,5 [7]
2015 2 096,8 2 097,8 [7]
2016 2 096,8 2 097,1 GPS-mätning av Pia Eriksson och Gunhild Ninis Rosqvist, Tarfala forskningsstation.[7][8]
2017 2 096,8 2 098,5 GPS-mätning av Tarfala forskningsstation.[9]
2018 2 096,8 2 096,5 GPS-mätning av Ninis Rosqvist, Tarfala forskningsstation den 5 augusti 2018.
Detta är den första mätningen där Sydtoppen blivit lägre än Nordtoppen.[10]
2019 2 096,8 2 095,6 GPS-mätning av Tarfala forskningsstation.[11]
2020 2 096,8 2 096,0 GPS-mätning av Tarfala forskningsstation den 17 september 2020.[12]
Hypotetiska
framtida
kala toppar
2 096,8 ~ 2 060 Radarmätning från helikopter 2008 visar en upp till 46 meter tjock glaciär över Sydtoppen
och ger höjden 2060 m ö.h. för den underliggande berggrunden.[13]

Annan informationRedigera

En enklare och nättare tabell finns under Kebnekaise#Sveriges högsta punkt. Där finns också en kort översikt över historiken kring fastställande av Kebnekaise som Sveriges hösta punkt, samt toppglaciärens avsmältning. Mer detaljerade beskrivningar har givits av Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet[2] och av Per Holmlund och Anna Schytt (2020).[3]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c d e f g h i j k] Bolin Centre for Climate Research, Stockholm University: Svenska glaciärer, Kebnekaise sydtopp, Bild 1
  2. ^ [a b c d] Bolin Centre for Climate Research, Stockholm University: Svenska glaciärer, Kebnekaise sydtopp
  3. ^ [a b c d e f g h] Per Holmlund och Anna Schytt: Kebnekaises glaciärer, sid. 18–27, ISBN 978-91-89021-05-1
  4. ^ Bolin Centre for Climate Research, Stockholm University: Svenska glaciärer, Kebnekaise sydtopp, Bild 4
  5. ^ Abrahamsson (1987), s. 114
  6. ^ Detta är Kebnekaise
  7. ^ [a b c d e f g] Laurell, Agnes (6 augusti 2018). ”Bekräftat: Kebnekaises nordtopp Sveriges högsta punkt - DN.SE” (på sv-SE). DN.SE. https://www.dn.se/nyheter/sverige/bekraftat-kebnekaises-nordtopp-sveriges-hogsta-punkt/. Läst 10 oktober 2020. 
  8. ^ ”Stockholms universitet 2017”. Arkiverad från originalet den 14 april 2019. https://web.archive.org/web/20190414043749/https://www.su.se/forskning/profilomr%C3%A5den/klimat-hav-och-milj%C3%B6/kebnekaises-sydtopp-h%C3%B6gst-%C3%A4n-s%C3%A5-l%C3%A4nge-1.343023. Läst 30 augusti 2019. 
  9. ^ ”Stockholms universitet 2017”. Arkiverad från originalet den 14 april 2019. https://web.archive.org/web/20190414043749/https://www.su.se/forskning/profilomr%C3%A5den/klimat-hav-och-milj%C3%B6/kebnekaises-sydtopp-h%C3%B6gst-%C3%A4n-s%C3%A5-l%C3%A4nge-1.343023. Läst 30 augusti 2019. 
  10. ^ Nyman, Stefan. ”Kebnekaises sydtopp inte längre Sveriges högsta punkt - Stockholms universitet”. www.su.se. https://www.su.se/forskning/forskningsnyheter/kebnekaises-sydtopp-inte-l%C3%A4ngre-sveriges-h%C3%B6gsta-punkt-1.394956. Läst 25 augusti 2018. 
  11. ^ ”Kebnekaises sydtopp fortsätter att smälta”. www.su.se. https://www.su.se/nyheter/kebnekaises-sydtopp-forts%C3%A4tter-att-sm%C3%A4lta-1.520263. Läst 10 oktober 2020. 
  12. ^ ”Kebnekaises sydtopp fortsätter att smälta”. www.su.se. https://www.su.se/nyheter/kebnekaises-sydtopp-forts%C3%A4tter-att-sm%C3%A4lta-1.520263. Läst 10 oktober 2020. 
  13. ^ Bolin Centre for Climate Research, Stockholm University: Svenska glaciärer, Kebnekaise sydtopp, Bild 2