Wikipedia

Linus Hagström

svensk professor

Linus Petter Hagström, född 2 juli 1972 i Hammarby församling i Stockholms län,[1] är en svensk professor i statsvetenskap.

Linus Hagström
Linus Hagström, 2022.
FöddLinus Petter Hagström
2 juli 1972 (51 år)[1]
Hammarby församling
MedborgarskapSverige
Alma materStockholms universitet (1991–2003, doktorsexamen 2003[1])
Tokyo Gakugei-universitet (1994–1995[1])
Waseda-universitetet (1997–1998)
Yrke/uppdragforskare
ArbetsgivareStockholms universitet / Handelshögskolan i Stockholm (1998–2003)
Utrikespolitiska institutet (2003–2021)
Kungliga Vitterhetsakademien (2009–2014)
Kyoto universitet (2012)
Försvarshögskolan (2014–)

Biografi redigera

Linus Hagström avlade filosofie doktorsexamen vid Stockholms universitet 2003 med avhandlingen Enigmatic Power: Relational Power Analysis and Statecraft in Japan’s China Policy,[2] varefter han 2013 anställdes som forskare vid Utrikespolitiska institutet och kvarstod där i olika roller fram till 2021. Han var institutets tillförordnade forskningschef 2009–2010 och chef för dess Asienprogram 2008–2015.[1] Han blev docent i statsvetenskap 2009 och var akademiforskare vid Vitterhetsakademien 2009–2015.[3] Han tjänstgör sedan 2014 som forskare och lärare vid Försvarshögskolan, där han blev professor i statsvetenskap 2015. Hans forskning rör utrikespolitik, säkerhetspolitik och stormaktspolitik, empiriskt med fokus på Japan, Östasien och Sverige och teoretiskt med fokus på makt, narrativ, identitetspolitik och känslor.[4] Han har även skrivit om hur forskare formulerar forskningsproblem.[5]

Under våren 2022 argumenterade Hagström för att den svenska analysen och debatten inför landets ansökan om medlemskap i Nato var ytlig och uppvisade odemokratiska tendenser.[6][7][8][9]

Hagström belönades 2021 med Hugo Raabpriset för bästa vetenskapliga prestation vid Försvarshögskolan.[10] En artikel som han skrivit med Karl Gustafsson nominerades samma år till Bernard Brodie Prize.[11]

Linus Hagström är kusin till Martin Hagström och barnbarnsbarn till Arvid Hagström.

Publikationer i urval redigera

Böcker redigera

  • Hagström, Linus (2003). Enigmatic Power: Relational Power Analysis and Statecraft in Japan’s China Policy. Stockholm: Stockholms universitet. [[Special:Bokkällor/91-7265-628-X|ISBN 91-7265-628-X]]
  • Hagström, Linus (2005). Japan’s China Policy: A Relational Power Analysis. London and New York: Routledge. ISBN 9780415438995.
  • Hagström, Linus och Marie Söderberg (red.) (2006). North Korea Policy: Japan and the Great Powers. London and New York: Routledge. ISBN 9780415399166.
  • Hagström, Linus och Pia Moberg (red.) (2012 och 2015). Japan nu: strömningar och perspektiv. Stockholm: Carlsson bokförlag. ISBN 9789173317368.
  • Hagström, Linus, Niklas Bremberg and Arita Holmberg (2016). Att forska: praktiker och roller inom samhällsvetenskapen. Stockholm: Carlsson bokförlag. ISBN 9789173317696.
  • Hagström, Linus (red) (2015). Identity Change and Foreign Policy: Japan and its ”Others”. London and New York: Routledge. ISBN 9781138931602.

Vetenskapliga artiklar (urval) redigera

  • Hagström, Linus (2005). ”Relational Power for Foreign Policy Analysis: Issues in Japan’s China Policy”. European Journal of International Relations 11(3): 395–430. https://doi.org/10.1177/1354066105055485
  • Hagström, Linus (2012). ”Power Shift in East Asia? A Critical Reappraisal of Narratives on the Diaoyu/Senkaku Islands Incident in 2010”. Chinese Journal of International Politics 5 (3): 267–297. https://doi.org/10.1093/cjip/pos011
  • Hagström, Linus (2015). ”The ‘Abnormal’ State: Identity, Norm/Exception and Japan”. European Journal of International Relations 21 (1): 122–145. https://doi.org/10.1177/1354066113518356
  • Hagström, Linus och Karl Gustafsson (2019). ”Narrative Power: How Storytelling Shapes East Asian International Politics”. Cambridge Review of International Affairs 32 (4): 387–406. https://doi.org/10.1080/09557571.2019.1623498
  • Gustafsson, Karl och Linus Hagström (2018). ”What Is the Point? Teaching Graduate Students how to Construct Political Science Research Puzzles”. European Political Science 17 (4): 634–648. https://link.springer.com/article/10.1057/S41304-017-0130-Y
  • Hagström, Linus (2021). ”Great Power Narcissism and Ontological (In)Security: The Narrative Mediation of Greatness and Weakness in International Politics”. International Studies Quarterly 65(2): 331–342. https://doi.org/10.1093/isq/sqab011
  • Hagström, Linus och Niklas Bremberg (2022). ”Aikido and World Politics: A Practice Theory for Transcending the Security Dilemma”. European Journal of International Relations 28(2): 263–286. https://doi.org/10.1177/13540661211070145

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d e] ”Curriculum Vitae Professor Linus Hagström”. Försvarshögskolan. https://www.fhs.se/download/18.4f451de517f713e21203a8ab/1647504214497/2556ae478c815ea41625572_4953534c3134303133;CV%20LH220316.pdf. Läst 8 januari 2023. 
  2. ^ Hagström, Linus (2003). Enigmatic power? : relational power analysis and statecraft in Japan's China policy. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-139235. Läst 8 januari 2023. 
  3. ^ ”Svenska Akademien och Kungl. Vitterhetsakademien inrättar nya befattningar för forskare i humaniora | Svenska Akademien”. www.svenskaakademien.se. https://www.svenskaakademien.se/press/svenska-akademien-och-kungl-vitterhetsakademien-inrattar-nya-befattningar-for-forskare-i. Läst 8 januari 2023. 
  4. ^ ”Profilsida”. www.fhs.se. https://www.fhs.se/sc/profilsida.html. Läst 8 januari 2023. 
  5. ^ Gustafsson, Karl; Hagström, Linus (2018-12-01). ”what is the point? teaching graduate students how to construct political science research puzzles” (på engelska). European Political Science 17 (4): sid. 634–648. doi:10.1057/s41304-017-0130-y. ISSN 1682-0983. https://doi.org/10.1057/s41304-017-0130-y. Läst 8 januari 2023. 
  6. ^ ”Förlöjliga inte svenska Natomotståndare”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/mrjxvv. Läst 8 januari 2023. 
  7. ^ ”Debatten om Nato begriper inte begreppen”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/v5RdA4. Läst 8 januari 2023. 
  8. ^ ”Linus Hagström: Pedanteri kännetecknar den svenska viljan att gå med i Nato”. DN.SE. 28 juni 2022. https://www.dn.se/kultur/linus-hagstrom-pedanteri-har-utmarkt-den-svenska-viljan-att-ga-med-i-nato/. Läst 8 januari 2023. 
  9. ^ Hagström, Linus (2022-12-14). ”Sveriges väg mot Nato, kantad av identitetspolitik och bristfällig analys” (på finska). Kosmopolis. Rauhan-, konfliktin- ja maailmanpolitiikan tutkimuksen aikakauslehti 52 (4): sid. 87–95. ISSN 2814-5070. https://journal.fi/kosmopolis/article/view/121928. Läst 8 januari 2023. 
  10. ^ ”Hugo Raab-pristagare”. www.fhs.se. https://www.fhs.se/om-forsvarshogskolan/om-oss/stipendier-och-utmarkelser/hugo-raab-priset/hugo-raab-pristagare.html. Läst 8 januari 2023. 
  11. ^ ”The 2022 Bernard Brodie Prize – Contemporary Security Policy” (på amerikansk engelska). http://contemporarysecuritypolicy.org/the-2022-bernard-brodie-prize/. Läst 8 januari 2023. 

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Linus_Hagström&oldid=53318860”