Lennart Strandberg
Lennart Strandberg, född 26 mars 1915 i Malmö, död 23 december 1989, var en svensk friidrottare och journalist. Han var under över ett årtionde Sveriges bäste manlige sprinter, och hans svenska rekord på 100 meter stod sig i 37 års tid.[8] Lennart Strandberg utsågs 1935 till Stor grabb nummer 83 i friidrott.[9][1] Efter sin aktiva karriär sadlade han om till sportjournalist och arbetade bland annat med årsboken Aktuellt.
Friidrottskarriär redigera
Strandberg tävlade för MAI och vann mellan åren 1934 och 1947 11 SM-guld på 100 meter, mellan 1934 och 1945 vann han 12 raka SM-guld på 200 meter. I stafett vann han (som medlem i MAI:s lag) ett antal SM-guld på 4x100 meter och 4x400 meter. Totalt erövrade han 39 SM-guld, 6 SM-silver och 4 SM-brons (stafetter inkluderade).[10]
Han tog bronsmedalj på 100 meter individuellt och silvermedalj med stafettlaget 4x100 meter vid EM i Paris 1938.
Strandberg innehade svenska rekordet på 100 meter från 1936 med tiden 10,5 satt vid Olympiska sommarspelen 1936 och senare samma år i Malmö förbättrat till 10,3. Denna tid underskreds först 1973 av Christer Garpenborg med 10,2. Han hade svenska rekordet på 200 meter från 1935 då han i Paris nådde 21,8, en tid som senare 1942 förbättrades till 21,4. Den tiden underskreds 1954 av Jan Carlsson med 21,3.
SM-deltagande redigera
- 1934 vann Lennart Strandberg sina första SM-guld, på 100 meter (11,0 s) och 200 meter (22,2 s). Han var även med i Malmö AI:s vinnande stafettlag på 4x100 meter.
- Vid SM 1937 vann Lennart Strandberg åter både 100 meter (10,8 s), 200 meter (22,0 s) samt i stafett 4x100 meter och 4x400 meter.
- Vid SM 1938 vann han 100 meter (10,7 s), 200 meter (21,6 s) och 4x100 meter stafett.
- Vid SM 1939 vann han 200 meter (21,6 s) och 4x400 meter stafett – han utgick på grund av skada från finalen på 100 meter.
- 1940 vann han i SM 100 meter (11,0 s) och 200 meter (22,2 s).
- Vid SM 1941 vann han åter 100 meter (10,7 s) och 200 meter (22,2 s).
- 1942 vann han vid SM både 100 meter (10,8 s), 200 meter (21,8 s) och stafett 4x100 meter. Den 6 september i Malmö förbättrade han sitt svenska rekord på 200 meter till 21,4. Han behöll rekordet till 1954 då Jan Carlsson först tangerade det och sedan slog det (21,3 s).
- Vid SM 1943 vann han 100 meter på 11,1 s och 200 meter på 22,3 s. MAI:s stafettlag vann han även 4x100 meter.
- 1944 vann han guld endast på 200 meter (22,1 s) och i stafett 4x100 meter.
- 1945 vann Strandberg SM på 100 meter (10,7 s) och 200 meter (21,7 s).
- 1947 vann han sitt sista individuella SM-tecken, på 100 meter med 10,9 s.
- 1952 var Lennart Strandberg en sista gång med i MAI:s vinnande lag i stafett 4x100 meter vid SM.
EM-deltagande redigera
År 1938 deltog Strandberg vid EM och tog då bronsmedaljen på 100 meter med 10,6 s. Han var även med i det svenska laget som tog silvermedaljen på 4x100 meter (de andra i laget var Gösta Klemming, Åke Stenqvist och Lennart Lindgren). [1][2]
OS-deltagande redigera
Strandberg deltog vid OS i Berlin 1936, där han nådde final på 100 meter, men fick där en muskelbristning i låret och blev sexa.
Rekord redigera
Den 16 juni 1935 slog Strandberg Nils Engdahls svenska rekord på 200 meter från 1920 (21,9 s) genom att i Paris springa på 21,8 s. SM detta år hölls i Stockholm och där vann han guldmedalj både på 100 meter (10,7 s), 200 meter (21,5 s - nytt svenskt rekord, den 24 augusti) samt (som lagmedlem i MAI) i stafett 4x100 meter och 4x400 meter. Den 15 september tangerade han svenska rekordet på 100 meter (Knut Lindbergs 10,6 s från 1906).
På vägen till final i OS i Berlin 1936 lyckades han den 3 augusti överta det svenska rekordet på 100 meter genom att springa på 10,5 s. Senare på säsongen slog han överlägset bronsmedaljören i OS, Martinus Osendarp, Nederländerna. Han förbättrade även den 26 september sitt eget svenska rekord på 100 meter till 10,3 s vid tävlingar i Malmö[11]. Detta rekord tangerades 1972 av Thorsten Johansson och 1973 av Christer Garpenborg, innan den senare förbättrade det till 10,2 s 1973.
Svenska rekord redigera
- 100 m: 10,6 s (Malmö 15 september 1935)[12] (tangering)
- 100 m: 10,5 s (Berlin Tyskland 3 augusti 1936)[12]
- 100 m: 10,3 s (Malmö 26 september 1936)[12]
- 200 m: 21,8 s (Paris Frankrike 16 juni 1935)[12]
- 200 m: 21,5 s (Stockholm 24 augusti 1935)[12]
- 200 m: 21,4 s (Malmö 6 september 1942)[12]
Personliga rekord redigera
- 100 m: 10,3 s (Malmö 26 september 1936)[13]
- 200 m: 21,4 s (Malmö 6 september 1942)[14]
- 400 m: 49,7 s (Malmö 26 september 1943)[15]
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ [a b c d] Stora grabbars märke Arkiverad 12 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. Läst 2015-06-24
- ^ [a b c] European-Athletics.org Läst 2015-10-18
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Wiger 2006, s. 36.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] Wiger 2006, s. 40.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] Wiger 2006, s. 150.
- ^ [a b c d e] Wiger 2006, s. 151.
- ^ [a b c] Wiger 2006, s. 157.
- ^ "Lennart Strandberg". NE.se. Läst 2013-10-05 (inloggning krävs).
- ^ friidrott.se:s Stora Grabbar-sida Arkiverad 31 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 2015-06-24
- ^ Hedman, Jonas: Evergreen Bladet 5, sid 14–15. Arkiverad 11 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine. Evergreen-mai.se. Läst 11 juli 2014.
- ^ "Svenska Dagbladets Årsbok – Fjortonde årgången (händelserna 1936)", sid 225. Runeberg.org. Läst 2014-05-26.
- ^ [a b c d e f] Swedish Athletic Page Arkiverad 8 december 2007 hämtat från the Wayback Machine. Läst 2015-10-15
- ^ Holmberg 2009, s. 33.
- ^ Holmberg 2009, s. 67.
- ^ Holmberg 2009, s. 04.
Tryckta källor redigera
- Wiger, Erik (2006). Svenska Mästerskapen i friidrott 1896-2005. Trångsund: TextoGraf Förlag. ISBN 91-631-9065-6
- Holmberg, Bengt (2009). Sverigebästa genom tiderna i friidrott. Trångsund: TextoGraf Förlag. ISBN 978-91-977146-3-1
- Nordisk Familjeboks Sportlexikon. Stockholm: Nordisk Familjeboks Förlags AB. 1938-1949
| Företrädare: 10,6 Knut Lindberg (1907–1936) |
Svensk rekordhållare på 100 meter utomhus 10,6–10,3 Lennart Strandberg (1935–1973); 10,3 Thorsten Johansson (1972–1973); 10,3 Christer Garpenborg (1972–1973) |
Efterträdare: 10,2 Christer Garpenborg (1973–) |
| Företrädare: 21,9 Nils Engdahl (1920–1935) |
Svensk rekordhållare på 200 meter utomhus 21,8–21,4 Lennart Strandberg (1935–1954); 21,4 Jan Carlsson (1954) |
Efterträdare: 21,3–21,2 Jan Carlsson (1954–1961) |
| Företrädare: Roland Mentzer (1932-1933) |
Svensk mästare på 100 meter Lennart Strandberg (1934-1938) |
Efterträdare: Lennart Lindgren (1939) |
| Företrädare: Lennart Lindgren (1939) |
Svensk mästare på 100 meter Lennart Strandberg (1940-1943) |
Efterträdare: Stig Håkansson (1944) |
| Företrädare: Stig Håkansson (1944) |
Svensk mästare på 100 meter Lennart Strandberg (1945) |
Efterträdare: Stig Håkansson (1946) |
| Företrädare: Stig Håkansson (1946) |
Svensk mästare på 100 meter Lennart Strandberg (1947) |
Efterträdare: Rune Gustavsson (1948) |
| Företrädare: Roland Mentzer (1932-1933) |
Svensk mästare på 200 meter Lennart Strandberg (1934-1945) |
Efterträdare: Stig Danielsson (1946) |